Historieundervisningen på mellanstadiet präglas av nationalistiska berättelser och bilder, som bidrar till att forma en svensk kollektiv identitet. Det visar Pontus Larsen i sin avhandling.

Dagens heterogena klassrum och elevers olika bakgrund kan av vissa historielärare ses som väldigt utmanande, medan andra ser det som en stor möjlighet för undervisningen. Lärarnas upplevelse grundar sig i hur de ser på historieämnet, menar Simon Lundberg.

Lärare och elever talar om argumentation på olika sätt i ämnet filosofi. För lärarna är det ett tankeredskap, medan många elever snarare ser det som ett sätt att övertyga och vinna debatter. Det säger Olle Uppenberg som forskat om ämnesdidaktiska problem och begrepp i filosofiämnet.

Proportionalitet är ett begrepp som behöver lyftas fram mer i skolans matematikundervisning. Det anser Anna L. V. Lundberg, som i sin avhandling visar att det bland annat är för dålig variation på läroböckernas uppgifter om proportionalitet.

För en mer effektiv ordförrådsutveckling i engelska behöver elever regelbunden repetition och fördjupad bearbetning av ord. Det visar en avhandling av Maria Stridsman, som lyfter vikten av att eleverna får möta och använda ord i kommunikativa aktiviteter.

Lärare upplever att bokstunder i den finska förskolan bidrar till såväl lärande inom språk och omvärldskunskap till kompetenser som minne och samtalsförmåga. Dock är sällan själva boken i fokus, visar Sofie Tjärus avhandling.

Stöd i form av tre didaktiska modeller kan hjälpa lärarutbildare att skapa undervisningstillfällen där lärarstudenter får utveckla sitt reflektiva tänkande. Det visar Matti Karlströms forskning.

Problemlösning i matematik är en sammansatt fråga. Lärarstudenter behöver möta många aspekter och förstå hur aspekterna påverkar varandra, menar forskaren Anette de Ron som disputerat i ämnet.

För att kunna kommunicera på engelska krävs ett stort ordförråd och man behöver också lära sig rätt ord, konstaterar forskaren Denise Bergström.

När elever har informella strategier för att hjälpa varandra med skoluppgifter utan lärarnas vetskap blir det väldigt svårt för lärarna att göra korrekta bedömningar och sätta rätt betyg. Det konstaterar Charlotta Rönn som forskat i ämnet.

Begreppet gränsvärde i matematikundervisningen på gymnasieskolan är svårt, upplever elever i såväl Sverige som Etiopien. Det visar Abraham Kumsa Beyenes avhandling, som ger flera exempel på hinder för elevers förståelse som lärare behöver vara medvetna om.

Såväl matematiskt kunnande som relationellt kunnande är viktigt i relation till inkluderande matematikundervisning. Det menar Malin Gardesten som forskat om inkluderande matematikundervisning och elevers deltagande i matematik.