Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.