Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.

I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.

Pojkar med migrationsbakgrund var mest utsatta för olika former av mobbning och kände minst skoltillhörighet – både i Finland och Turkiet. Det visar Isla Varpulas avhandling om hur kamrataggression, sexuella trakasserier och skoltillhörighet samvarierar med elevernas migrationsbakgrund och kön.

Andra generationens pakistanier i Sverige har upplevt såväl rasism som diskriminering – även under sin skolgång. Det visar Uzma Kazis avhandling.

Flickor med utländsk bakgrund halkar efter i både betyg och trivsel i ämnet idrott och hälsa. Det visar Alexander Jansson som forskat om likvärdighet inom ämnet idrott och hälsa.

Barn i utsatta livssituationer kan förstå sina erfarenheter och sin situation via sitt berättande, visar Stina Michelsons forskning.

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.