Strävan att skapa en meningsfull och autentisk undervisning präglar yrkeslärares val av undervisningsmaterial. Det visar Sandra Carlsson i sin avhandling.

Klimatsmart skolmat riskerar att ge upphov till näringsbrister. Det visar Mari Wollmar som undersökt det faktiska näringsinnehållet i klimatanpassade skolmåltider.

Sociala medier innebär en risk att bli utsatt för kränkningar, och unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, IF, är särskilt utsatta. Det visar Åsa Borgströms avhandling om unga med IF och deras erfarenheter av sociala aktiviteter på internet.

Barn och unga som blivit utsatta för våld i hemmet har fortsatt att utsättas av föräldrar eller syskon under tiden som de fått behandling på barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Det visar Marja Onsjös avhandling.

Matematikängslan kan försämra den kognitiva kapaciteten. Det visar Jonatan Finell i sin avhandling.

Otydlighet i både styrdokument och ledarskap försvårar skolans hälsofrämjande arbete, visar Hadil Elsayeds forskning. "Något som är anmärkningsvärt är att de som arbetar inom elevhälsan har två olika chefer, en rektor på skolan och en annan chef på kommunen", säger Hadil Elsayed.

Barns träning bör anpassas till deras biologiska ålder eftersom puberteten spelar en stor roll för barnens respons på träning. Det visar Daniel Janssons avhandling om fysisk förmåga och funktion hos barn.

Tide Garnow har forskat om existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden. Det överraskade henne att ungdomarna i studien hade ett så uppdämt behov av att prata om den här typen av frågor. "Flera av dem beskrev att de aldrig hade pratat med någon om det tidigare."

Korta rörelsepauser under lektionstid tycks gynna lärandet. Det visar Karin Kjellenberg som forskat om sambandet mellan fysisk rörelse, skärmtid och hjärnhälsa hos högstadieelever.

Stress och upplevd låg social status i skolan är faktorer som ökar risken för unga att drabbas av psykisk ohälsa. Det visar Veronica Hermanns avhandling.

Studenterna i Claes Dahlqvists forskning uttryckte inte mindre än 70 olika känslor i samband med deras examensarbete. De vanligaste känslorna var oro och ångest inför att examineras, visar avhandlingen.

Elevernas stressnivåer höjdes när läraktiviteten övergick till en annan och de skulle byta arbetsuppgift under lektionen. Det visar Fabian Gunnars i sin avhandling där han mätt elevers reaktioner med hjälp av smarta band och artificiell intelligens.