Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Många lärare är osäkra på hur mycket stöd de kan ge sina elever under en provsituation. Det visar Anette Bagger, som i sin avhandling har undersökt hur provsituationen påverkar eleverna och vad läraren gör för att stödja dem.

I Sverige är det vanligt att leken på fritidshem fokuserar på lärande och att utveckla sin sociala kompetens. En konsekvens av det är att miljön och materialet ofta är tillrättalagt för att främja den lek som man uppfattar leder till det lärande man strävar efter, visar Eva Kane i sin avhandling.

Ett uppmuntrande SMS kan räcka för att ett barn ska komma iväg till ett träningspass. Det visar Anna-Karin Lindqvist i sin studie, där hon frågat ungdomar om vad som inspirerar dem att röra mer på sig.

De skolpolitiska texternas definition av en professionell lärare försvårar för lärarna att verka i enlighet med läraruppdraget, anser lärarna själva. Det visar Larissa Mickwitz avhandling.

När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.

Skolan behöver arbeta med både den digitala läsningen och traditionell läsförståelse. Det menar Maria Rasmusson som forskat om digital läsning.

Anna Maria Hipkiss konstaterar att vardagsspråket präglar undervisningen i skolan oavsett ämne. ”Det är i princip bara i skolböckerna och på tavlan som eleverna kommer i kontakt med varje ämnes specifika språkbruk”, säger hon.

"Lugna, harmoniska konfliktfria relationer premieras medan de som innehåller konflikter av något slag anses problematiska och helst ska undvikas." Det säger Marianne Dahl, som har studerat fritidspedagogers arbete med barnens relationer sinsemellan.

När statistik kopplas till visuella berättelser, där eleverna via kartor och bubblor själva kan analysera och dra slutsatser av information, ger det helt nya interaktiva lärprocesser. Det visar Linnéa Stenlidens forskning.

Elevers lärande i klassrummet är beroende både av gemensamma genomgångar i helklass och individuellt arbete i skolbänken. Det visar Marie Tanners avhandling.

Lill Langelotz forskning visar att kollegial handledning är ett framgångsrikt sätt för att skapa ett bra samarbete mellan lärare, men även mellan lärare och elever. Hennes avhandling kan ge inspiration till hur man organiserar kompetensutveckling utan att ta in experter utifrån.