Under 1940- till 1970-talet fick barnen i Västerås så kallade 'barnträdgårdar' klara sig på egen hand i stor utsträckning, i jämförelse med dagens förskola. Det visar Linnéa Waldekranz forskning.

Utåtagerande beteende har en stark koppling till ungdomsbrottslighet. Det visar Linn Perssons avhandling om sambandet mellan psykisk ohälsa och ungdomsbrottslighet.

Skolmåltiden kan leda till att elever med autism eller adhd tvingas in i en social situation där de känner sig utanför och blir mer utsatta för mobbning. Det konstaterar forskaren och dietisten Susanna Sandberg som forskat i ämnet.

När förskolebarn erbjuds faktaböcker sida vid sida med skönlitteratur vidgas och fördjupas deras upplevelser av båda. Det visar Anna Backmans avhandling om läsaktiviteter i förskolan.

Relationer och sammanhang som erkänner och stöttar barn och unga med normbrytande könsidentiteter gör stor skillnad för välmåendet hos dem. Mobbning, men även okunniga eller negativa reaktioner, påverkade måendet negativt, visar Kristiina Tynis avhandling.

Vårdnadshavare vill vara delaktiga i förskolan utifrån sina egna specifika förutsättningar. Det visar Charlotte Öhman i sin avhandling om delaktighet i förskolan.

En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.

Medan skolsköterskor använder fysisk aktivitet på recept som en motivationshöjare, uttrycker lärare osäkerhet kring om det är skolans ansvar att arbeta med barns fysiska aktivitet utanför skolan. Det visar Emelie Wiklunds avhandling.