En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Resursrika sociala nätverk skapar fördel både på arbetsmarknaden och på bostadsmarknaden. Det visar Anton Andersson i sin forskning om socialt kapital.

En av samhällskunskapens viktigaste uppgifter är att ge eleverna motstånd i deras politiska åsikter, för att ge dem nya perspektiv. Det visar en avhandling av Johan Sandahl, som bland annat forskat om hur lärare arbetar och resonerar i klassrummet.

I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

Det är viktigt att lärare inte bara förmedlar kunskap, utan även ger praktisk övning i att bli en demokratisk medborgare. Det menar Sofia Sohl, som forskat om ungdomars samhällsengagemang.