Förskolans vetenskapliga grund konstrueras i personalens planeringssamtal om förskolans utbildning och undervisning. Det visar Caroline Karlssons avhandling.

Vuxna som arbetar i förskolan behöver vara lyhörda för förskolebarns upplevelser – situationer som vuxna inte förväntar sig är integritetskänsliga kan vara det för barn. Det konstaterar Josefin Forsberg Koel i sin avhandling om barns integritet i förskolan.

I undervisningen på förskolan behövs tid och friutrymme för att förskollärarna ska kunna stärka och utveckla kunskap om barns aktörskap. Det menar Kristina Melker, som forskat om förskollärares lärande i relation till förskolans undervisning.

När rektorer får möjlighet att hela tiden reflektera över och ompröva sitt ledarskap i den dagliga yrkespraktiken finns goda möjligheter att skapa förändring. Det visar Emelie Johanssons forskning.

Språkstörning hos barn, eller Developmental Language Disorder, DLD, innebär utmaningar med att förstå och använda språk. Men bilder är inte automatiskt lättare att förstå än talat språk för barn med DLD, visar Hanna Lindfors avhandling.

Var en förskola ligger rent geografiskt har väldigt stor betydelse för barns språkutveckling. Det är inte likvärdigt, menar Karolina Larsson som forskat om språkmiljöer i förskolan.

Trots ekonomiska satsningar på förskolan i socioekonomiskt utsatta områden kvarstår utmaningar med personalrekrytering och strukturella hinder, visar Maria Papakosmas avhandling om svensk förskolepolicy.

Barnlitteratur kan vara ett sätt för pedagoger att närma sig svåra och existentiella frågor i förskolan, som krig, våld och död. Det visar Kristina Pautkina i sin avhandling.

Då pedagoger möter barn i förskolan kan spontan undervisning uppstå, något som skapar möjlighet till en inkluderande och socialt rättvis undervisning, visar Kristine Hultberg Ingridz avhandling.

Vårdnadshavare vill vara delaktiga i förskolan utifrån sina egna specifika förutsättningar. Det visar Charlotte Öhman i sin avhandling om delaktighet i förskolan.

En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.

Förskolans personal upplever en stark känsla av sammanhang i arbetet med barn i behov av särskilt stöd – men har behov av stödresurser för att må bra. Det visar Veronica Semelius Granevalds avhandling.