Förskolebarn är fullt kapabla att agera aktivt på två språk samtidigt. Det visar Olga Anatoli Smith som forskat om förskolebarns deltagande och möjligheter till tvåspråkigt lärande.

Aktiva insatser och ett medvetet arbete med språket. Det är vad som krävs för att integrera barn som inte har svenska som modersmål i förskolan, visar Charlotte Löthmans avhandling.

Samspelet mellan föräldrar och förskolepersonal påverkar barnens och personalens framtida relation. Det visar Martina Andersson Søes avhandling om hur förskoleintroduktionen kan förstås som en plattform för de tidiga relationerna mellan barnet och förskolan.

För att lyckas med kvalitetsdialoger i det systematiska kvalitetsarbetet behöver alla deltagare utgå från ett gemensamt och välförankrat syfte som de sen utformar genomförandet utifrån. Det visar Marina Karlssons avhandling om kvalitetsdialoger i en kommunal förskoleförvaltning.

Fysisk beröring är viktigt för förskolebarns kommunikation. Det menar Ricardo Gonçalves de Sousas som forskat om fysisk beröring som pedagogisk handling i mötet mellan manliga förskollärare och barn.

Digitala bildverktyg som används i förskoleundervisningen behöver inte passivisera, utan kan alstra både nyfikenhet och skaparlust. Det visar Anna Rambergs avhandling.

Inte bara lärare utan även föräldrar har stor påverkan när det gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling under åren i förskola och förskoleklass. Det visar Annika Axelssons avhandling som innehåller konkreta rekommendationer till föräldrar och lärare.

I sin avhandling har Matteo Cattaneo undersökt hur lärare kan lyssna mer på barnen. Han ser storytelling som ett kraftfullt pedagogiskt verktyg: "Genom storytelling är det möjligt att se på världen med andra ögon och med nya perspektiv", säger Matteo Cattaneo.

Lärare upplever att bokstunder i den finska förskolan bidrar till såväl lärande inom språk och omvärldskunskap till kompetenser som minne och samtalsförmåga. Dock är sällan själva boken i fokus, visar Sofie Tjärus avhandling.

Anders Ohlsson har bland annat definierat tre olika undervisningsstrategier i förskolans undervisning i hållbar utveckling: planerad, spontan och semi-spontan undervisning.

Maria Lennartsdotter har definierat fyra professionella roller som förskollärare och barnskötare ständigt växlar mellan: Läraren, omsorgsutövaren, hushållsarbetaren och administratören.

Praktiken är en central del av förskollärarutbildningen och en god relation mellan lärarstudent och handledare är viktig. Det menar Anna Buss som har forskat om den finska förskollärarutbildningens praktik.