Elever som gått i vinstdrivna friskolor på gymnasiet har i genomsnitt 200 000 kronor lägre livsinkomst jämfört med elever som gått i kommunala gymnasieskolor. Det visar Petter Bergs avhandling.

Skolan ska vara en plats för bildning, men i en skola profilerad mot entreprenörskap ska den också skapa individer som är nyttiga för arbetsmarknaden – två olika uppdrag som skapar en problematisk spänning. Det menar Annalena Glader som forskat om entreprenörskap i skolan.

Konkurrens mellan skolor kan leda till betygsinflation och segregation, samt spilla över på flera andra områden. Det visar Jakob Westergrens avhandling.

För att undvika utsatthet väljer muslimska elever hellre gymnasiet i förorten än i innerstan. Det visar Christopher Ali Thorén i sin avhandling om muslimska gymnasielevers upplevelser av sin skolgång, och hur de resonerar kring gymnasievalet.

Flera stora hinder i det svenska regelsystemet och en djupt rotad misstro gör det svårt att driva en icke vinstdrivande, idéburen skola. Det konstaterar Ebba Henrekson i sin avhandling.

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Anna-Maria Fjellmans forskning visar att marknadsanpassningen av gymnasieskolan har lett till stora valmöjligheter i storstadsregionerna och få, eller inga valmöjligheter för elever i mindre kommuner på gles- och landsbygden.