Elever med särskild begåvning och dyslexi kan få höga resultat på läsförståelsetester, vilket innebär att deras dyslexi maskeras. Det visar Tove Ekelund i sin avhandling, där hon också fann att få elever hade fått stöd som stimulerade deras särbegåvning.

Undervisning med "multisensoriskt musikdrama" kan stödja elever med flerfunktionsnedsättning i den anpassade grundskolan. Det visar en avhandling av Linn Johnels.

När vuxna, döva migranter kommer till Sverige och ska lära sig svenska och svenskt teckenspråk möter de särskilda utmaningar, konstaterar Nora Duggan som forskat i ämnet.

Genom en fokuserad läsundervisning med digitala appar påverkades såväl tal, läsförmåga och kommunikation hos elever med intellektuell funktionsnedsättning positivt. Det visar Jenny Samuelssons avhandling.

Döva och hörselskadade barn är skickliga skribenter. Vanligtvis anses skrivande vara utmanande för denna grupp, men i Sverige kan tidiga stödåtgärder ha spelat en avgörande roll, visar Moa Gärdenfors avhandling.

Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever en oro för att bli anmälda till socialtjänsten. Det behövs trygga rum där föräldrar inte behöver dölja sin funktionsnedsättning, bland annat vid skolkontakter, visar socionomen och socialpedagogen Ida Runge i sin forskning.

Elever med cerebal pares, CP, upplever ofta utanförskap i idrottsundervisningen, som sällan anpassas efter deras behov. Det visar Frida Degerstedt i sin avhandling.

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.