Katarina Rejman har forskat om hur svensklärare i Finland arbetar med litteratur i skolan, och visar i sin studie på hur lärare kan arbeta rent praktiskt.
Unga som deltar i illegal politisk aktivism känner sig åsidosatta i skolan och samhället och upplever ofta sina föräldrar som kontrollerande. "De upplever att ingen lyssnar på dem, vilket gör dem öppna för att använda alternativa politiska former", menar Viktor Dahl.
Lill Langelotz forskning visar att kollegial handledning är ett framgångsrikt sätt för att skapa ett bra samarbete mellan lärare, men även mellan lärare och elever. Hennes avhandling kan ge inspiration till hur man organiserar kompetensutveckling utan att ta in experter utifrån.
Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.
Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.
Forskaren Anna-Lena Lilliestam har studerat hur lärare kan omvandla historieundervisningen från beskrivande och memorerande till ett mer analyserande och emotionellt ämne.
Elevers delaktighet i klassrummet och personligt stöd från läraren. Det är några viktiga faktorer som har betydelse för hälsan i skolan, visar Maria Warnes studie.
Ju mer varierad matematikundervisning desto större möjlighet för eleverna att lära sig, visar Margareta Engvall i sin avhandling om vad som sker i klassrummen på matematiklektionerna.