Emelie Cramér-Wolrath har studerat språkutvecklingen som sker i en döv teckenspråkig familj med teckenspråk som gemensamt familjespråk. "Det mest fantastiska var kanske upptäckten att all språkutveckling sker ungefär på samma sätt. Det är bara hur språken uttrycks som skiljer", säger hon.

Samiska skolbarn upplever mer problem med skolsituationen jämfört med svenska skolbarn i allmänhet. Det visar Lotta Ommas studie om unga samer i Sverige. De upplever också en lägre grad av välbefinnande.

Även relativ fattigdom bör betraktas som fattigdom. Det menar Stina Fernqvist som forskat om vad ekonomisk utsatthet innebär utifrån barnens perspektiv, i exempelvis skolan.

Varför bör vi egentligen läsa och studera skönlitteratur i skolan? Peter Degerman har forskat om litteraturens syfte i undervisningen. "Man kan se min studie som en startpunkt för en fundering kring vad litteratur har för särskilt kunskapsvärde, och om det har det", säger han.

Elever med autismspektrumtillstånd, AST, skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater. "De upplever i större utsträckning att de är mobbade och att de inte är omtyckta", säger forskaren Marita Falkmer.

Vårt språk är fyllt av metaforiska förklaringar och det påverkar lärandet av naturvetenskapliga begrepp, menar forskaren Fredrik Jeppsson. "Utmaningen för lärare blir att i undervisningen vara tydliga gentemot eleverna", säger han.

Genom att studera en idrottssatsning riktad mot flickor har Jenny Svender undersökt vilka föreställningar som finns om flickors idrottande och varför just dessa dominerar. "Jag vill belysa idrottsrörelsen ur ett genusperspektiv", säger Jenny Svender.

Även så små förskolebarn som 1-3-åringar kan lära sig om naturen. Det menar Susanne Klaar, som i sin avhandling beskriver hur mångfacetterat lärandet är och ger verktyg till pedagogerna för att reflektera kring sitt arbete.

"Hantverksaktivism" korsar gränserna mellan traditionella ämnen och utbildningssystemet, menar Marie Koch, som forskat om textil gatukonst i det offentliga rummet. "Avhandlingen diskuterar en modell för nya perspektiv på lärande utanför formella rum för lärande", säger hon.

Specifika delar av hjärnan ökar när vi på kort tid lär oss ett nytt språk. Det visar en avhandling från Lunds universitet. "Nu vet vi att språk kan vara en bra träningsform för att hålla hjärnan igång", säger forskaren Johan Mårtensson.

Tillgänglighet till en tandhygienist på skolan kan förebygga tandkaries. "Ett bra folkhälsoarbete bygger på bra samarbete med lärare, elever och tandvård. För att lyckas måste vi samarbeta än mer", säger forskaren Eva Hedman.

Elever med intellektuella funktionsnedsättningar är väldigt beroende av vuxna i sin skolvardag. Risken finns att deras skolgång blir en segregerad verksamhet. – För barn utan funktionsnedsättningar präglas skolvardagen mest av kamratrelationer, säger forskaren Daniel Östlund.