Hur eleverna grupperar sig i korridoren, vilka de arbetar med på lektionerna och hur lärare reagerar när elever använder andra språk än svenska. Det är små men viktiga mönster för elevers möjligheter till deltagande i skolan, visar Anneli Marceteaus studie där hon följt en kulturellt blandad niondeklass under ett läsår.

Elever med särskild begåvning behöver andra sorters uppgifter och mer stöd från lärarna i högstadiets teknikundervisning, visar Helen Brinks avhandling.

Undervisning om mat och hållbara matval är ett pedagogiskt verktyg som med fördel kan användas i fler ämnen än hem- och konsumentkunskap, visar Louise Hårds forskning.

För att övergången från mellanstadiet till högstadiet ska fungera för alla elever behövs en större samsyn bland skolorna, samt att lärarna erbjuder ett bredare stöd till eleverna under längre tid. Det visar Josefin Ångers avhandling.

Att placera unga med olika bakgrund tillsammans i klassrummet räcker inte för att överbrygga sociala avstånd. Det behövs även en infrastruktur som främjar tillit och samarbete mellan dem, enligt forskaren Joakim Billevik Gerdås.

Elever som har svårigheter i skolan får mer stöd om de har resursstarka och engagerade föräldrar. Det visar en avhandling av sociologen och forskaren Carlos Rojas.

Elever som ska ha digitala matematikprov måste få träna på digitala provverktyg före provet. Annars riskerar man att mäta deras tekniska kunskaper i stället för deras matematiska kunskaper, visar Mattias Winnbergs avhandling.

Handledningssamtal på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en viktig resurs för att utveckla kunskap om skrivande och skrivundervisning. "Samtalen kan utgöra en brygga mellan teori och praktik", säger Maria Mollstedt som forskat i ämnet.

Vetenskapscenter fungerar som ett komplement till den undervisning eleverna möter i skolan och gör eleverna till medproducenter, bland annat i programmering. Det visar Maria Sparfs forskning om stem i undervisningen.

Rektorers ledarskap är aldrig stabilt, utan formas av både mänskliga och materiella aktörer i ett föränderligt nätverk. Det visar Linnéa Rosengrens avhandling om skolledarskap i osäkra tider.

Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.

Språkstörning hos barn, eller Developmental Language Disorder, DLD, innebär utmaningar med att förstå och använda språk. Men bilder är inte automatiskt lättare att förstå än talat språk för barn med DLD, visar Hanna Lindfors avhandling.