Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Om man på allvar vill minska segregationen i utbildningsväsendet så finns det verktyg att ta till. Det menar Elisabet Olme som forskat om skolvalets konsekvenser på grundskolenivå.

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

För att bäst kunna undervisa i kritisk analys av rättvisefrågor behöver lärare synliggöra att rättvisa kan ses utifrån olika antaganden. Det visar Malin Tväråna i sin praktiknära forskning om undervisning i samhällskunskap.

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.