Barns träning bör anpassas till deras biologiska ålder eftersom puberteten spelar en stor roll för barnens respons på träning. Det visar Daniel Janssons avhandling om fysisk förmåga och funktion hos barn.

Grafiska modeller kan användas i den tidiga berättelseundervisningen för att stödja elevers skrivprocesser. Men det är inte modellen i sig som formar elevernas skrivande, utan vad lärarna gör med den, menar forskaren Kim Ridell.

Elever får olika möjligheter till lärande beroende på om läromedlet är fysiskt eller digitalt. Det visar Eva-Maria Ternblads avhandling, där hon i ett antal studier har jämfört fysiskt material med digitalt material.

Den svenska läroplanen förmedlar en svensk enspråkighetsnorm, visar en ny avhandling om språklig mångfald och makt i grundskolan i Norrbotten. "Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att språklig mångfald får en mer självklar plats", säger forskaren Theres Brännmark.

Proportionalitet är ett begrepp som behöver lyftas fram mer i skolans matematikundervisning. Det anser Anna L. V. Lundberg, som i sin avhandling visar att det bland annat är för dålig variation på läroböckernas uppgifter om proportionalitet.

Pojkar med migrationsbakgrund var mest utsatta för olika former av mobbning och kände minst skoltillhörighet – både i Finland och Turkiet. Det visar Isla Varpulas avhandling om hur kamrataggression, sexuella trakasserier och skoltillhörighet samvarierar med elevernas migrationsbakgrund och kön.

Andra generationens pakistanier i Sverige har upplevt såväl rasism som diskriminering – även under sin skolgång. Det visar Uzma Kazis avhandling.

Det som lägger grunden för pedagogiskt transspråkande är att lärarna är positiva till flerspråkighet och ser det som en resurs i undervisningen, visar Cristina Nordman i sin avhandling.

Vi lever i ett allt mer datatätt samhälle och därför behöver inferentiell statistik, som går ut på att dra generella slutsatser från ett urval, lyftas fram i grundskolan. Det menar lärarutbildaren Per Blomberg som forskat i ämnet.

Klädseln kan ställa till det för muslimska flickor i idrottsundervisningen, problem som de oftast lämnas ensamma att lösa. Det visar Kalle Janssons avhandling om vilken betydelse religion, etnicitet och kön kan få i ämnet idrott och hälsa.

Korta rörelsepauser under lektionstid tycks gynna lärandet. Det visar Karin Kjellenberg som forskat om sambandet mellan fysisk rörelse, skärmtid och hjärnhälsa hos högstadieelever.

När eleverna fick arbeta med teater i undervisningen blev det ett kroppsligt lärande som både utmanade eleverna – men också berikade dem, menar Nina Dahl-Tallgren som forskat i ämnet.