Det talas mycket om teknik när det gäller artificiell intelligens, men väldigt lite om när och hur AI ska användas i undervisningen, enligt en ny avhandling. "Vi måste ändra helt på vårt sätt att undervisa i klassrummet", konstaterar forskaren Anna Lodén.

Vetenskapscenter fungerar som ett komplement till den undervisning eleverna möter i skolan och gör eleverna till medproducenter, bland annat i programmering. Det visar Maria Sparfs forskning om stem i undervisningen.

Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.

Frågor om sexualitet, relationer och normer kan med fördel knytas till historieundervisningens kärna. Det menar Hära Jess Haltorp som forskat i ämnet.

Elever i gymnasiet behöver hjälp med att förstå avancerade ämnestexter – såväl ämnesspecifika begrepp som att analysera orsaker och konsekvenser. Det visar Karen Stormats forskning om att läsa skriven text i historieämnet.

Mellanstadiets biologiundervisning tar inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Det konstaterar Anna-Clara Rönner, som forskat i ämnet.

Praktisk organisering, elevgruppens storlek, elevernas ålder och framförallt lärarens samarbete med handledaren har stor betydelse för fjärrundervisning, visar Simon Skogs avhandling.

Lärare som kan skapa goda relationer med elever utifrån ett undervisningssyfte kan också lyckas skapa ett inkluderande klimat i klassrummet. Det visar Lotta Björkmans avhandling om gymnasieelevers syn på inkluderande undervisning.

Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.

De som forskar om ungas fysiska aktivitet har väldigt olika syn på skolans roll när det gäller att få unga att röra på sig, vilket påverkar möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning. Det visar Sara Hoys avhandling.

Gymnasieskolans fordonsprogram präglas av maskulinitetsfostran och selektering av elever. Sofie Krantz har forskat om socialisering, identitetsprocesser och normskapande på fordonsprogrammet på en gymnasieskola.

I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.