Insatser vid omfattande skolfrånvaro koncentreras ofta till att få tillbaka eleven till skolan, och mer sällan beaktas barnets perspektiv, visar Sara Lundbergs avhandling.

Gymnasieelevers samtal om tv-serier är en aktiv och komplex sysselsättning som visar på både kompetens och analytisk förmåga. "Min förhoppning är att dessa tittares fiktionskompetens på något sätt skulle kunna tas tillvara i litteraturundervisningen", säger forskaren Sofia Oldin Cederwall.

Att läsa en roman och skriva en läslogg med utgångspunkt i ett antal begrepp om läsning. Det räcker långt för att sätta igång utvecklande förändringsprocesser hos eleverna i gymnasiets läsundervisning, konstaterar Björn Bradling som forskat i ämnet.

Uppmuntran från skolpersonal, föräldrar och vänner spelar en stor roll för elevers utbildningsambitioner. Det visar Caroline Önnebro i sin avhandling om ungas väg mot högre studier.

Att sammanfatta och dra slutsatser av källor i akademiskt skrivande kan vara komplext för gymnasieelever. Men genom fokuserad undervisning om källanvändning kan eleverna snabbt bli bättre på det, visar Josefin Hellmans avhandling.

Frågedriven undervisning, där en klass gymnasieelever fick fördjupad kunskap om Christofer Columbus, ökade elevernas förståelse för kontroverserna om Columbusstatyerna. Det visar Jenne Fröding Reyes avhandling om historiebruk.

Det är stora skillnader i hur gymnasiearbetet genomförs på samhällsprogrammet jämfört med naturprogrammet. Eleverna får olika förutsättningar att skriva vetenskapligt, menar forskaren Jack Fägrell.

Elever som ska ha digitala matematikprov måste få träna på digitala provverktyg före provet. Annars riskerar man att mäta deras tekniska kunskaper i stället för deras matematiska kunskaper, visar Mattias Winnbergs avhandling.

Handledningssamtal på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en viktig resurs för att utveckla kunskap om skrivande och skrivundervisning. "Samtalen kan utgöra en brygga mellan teori och praktik", säger Maria Mollstedt som forskat i ämnet.

Att använda programmering som verktyg i matematiken är en stor utmaning för såväl lärare som elever, konstaterar Andreas Borg som forskat i ämnet.

Elever på högskoleförberedande program får en mer undersökande och kritiskt resonerande undervisning om hållbar utveckling, medan elever på yrkesförberedande program får en undervisning i samma ämne som är mer faktabaserad. Det visar Sara Brommessons avhandling.

Det talas mycket om teknik när det gäller artificiell intelligens, men väldigt lite om när och hur AI ska användas i undervisningen, enligt en ny avhandling. "Vi måste ändra helt på vårt sätt att undervisa i klassrummet", konstaterar forskaren Anna Lodén.