Att sammanfatta och dra slutsatser av källor i akademiskt skrivande kan vara komplext för gymnasieelever. Men genom fokuserad undervisning om källanvändning kan eleverna snabbt bli bättre på det, visar Josefin Hellmans avhandling.

Frågedriven undervisning, där en klass gymnasieelever fick fördjupad kunskap om Christofer Columbus, ökade elevernas förståelse för kontroverserna om Columbusstatyerna. Det visar Jenne Fröding Reyes avhandling om historiebruk.

Det är stora skillnader i hur gymnasiearbetet genomförs på samhällsprogrammet jämfört med naturprogrammet. Eleverna får olika förutsättningar att skriva vetenskapligt, menar forskaren Jack Fägrell.

Elever som ska ha digitala matematikprov måste få träna på digitala provverktyg före provet. Annars riskerar man att mäta deras tekniska kunskaper i stället för deras matematiska kunskaper, visar Mattias Winnbergs avhandling.

Handledningssamtal på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en viktig resurs för att utveckla kunskap om skrivande och skrivundervisning. "Samtalen kan utgöra en brygga mellan teori och praktik", säger Maria Mollstedt som forskat i ämnet.

Att använda programmering som verktyg i matematiken är en stor utmaning för såväl lärare som elever, konstaterar Andreas Borg som forskat i ämnet.

Elever på högskoleförberedande program får en mer undersökande och kritiskt resonerande undervisning om hållbar utveckling, medan elever på yrkesförberedande program får en undervisning i samma ämne som är mer faktabaserad. Det visar Sara Brommessons avhandling.

Det talas mycket om teknik när det gäller artificiell intelligens, men väldigt lite om när och hur AI ska användas i undervisningen, enligt en ny avhandling. "Vi måste ändra helt på vårt sätt att undervisa i klassrummet", konstaterar forskaren Anna Lodén.

Vetenskapscenter fungerar som ett komplement till den undervisning eleverna möter i skolan och gör eleverna till medproducenter, bland annat i programmering. Det visar Maria Sparfs forskning om stem i undervisningen.

Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.

Frågor om sexualitet, relationer och normer kan med fördel knytas till historieundervisningens kärna. Det menar Hära Jess Haltorp som forskat i ämnet.

Elever i gymnasiet behöver hjälp med att förstå avancerade ämnestexter – såväl ämnesspecifika begrepp som att analysera orsaker och konsekvenser. Det visar Karen Stormats forskning om att läsa skriven text i historieämnet.