Hedersrelaterat våld är ett komplext ämne som väcker många frågor hos lärare samt en oro för att diskussioner ska väcka starka känslor och reaktioner hos eleverna. Det krävs kunskap och ett dialogbaserat förhållningssätt, menar Hanna Cinthio.

Grammatiken blir mer levande för eleverna när det är autentiska texter som är i fokus, konstaterar Agnes Strandberg som forskat om kontextualiserad grammatikundervisning.

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver mer stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser på svenska som förstaspråk. Det visar Helén Egerhags avhandling.

Historieundervisning har potential att ge elever en större förståelse för vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det konstaterar Maria Å Johansson som forskat om interkulturell undervisning.

Undervisningen i nomad- och sameskolan har gått från att förbereda elever på ett liv inom renskötarsamhället till att framför allt handla om samiska språk. Det visar Charlotta Svonnis avhandling.

Elever på yrkesprogram läser hälften så mycket samhällskunskap som elever på högskoleförberedande program. Det är också stora skillnader på innehållet i undervisningen, konstaterar Evelina Möllenborg som forskat i ämnet.

Rektorer styrs av stat och huvudmän att fatta beslut i en viss riktning. Den juridiska och ekonomiska styrningen är väldigt stark, inte minst genom statsbidragen, visar Tina Bröms avhandling.

Lärarutbildningen behöver revideras för att bättre rusta blivande samhällskunskapslärare att undervisa i ekonomi. Den slutsatsen drar Niclas Modig som forskat i ämnet.

Det finns stora skillnader i hur lärare i engelska förhåller sig till skönlitteratur – något som skulle kunna leda till en olikvärdig utbildning. Det menar Catharina Wolcott som forskat om skönlitteraturens roll i gymnasieskolans engelskundervisning.

Andreas Larsson har forskat om programmeringslärares självupplevda förståelse och kunskap för sin undervisning. Resultaten visar bland annat att lärarnas fokus för undervisningen skiljer sig åt baserat på deras tidigare erfarenheter.

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.