Engelska som skolämne på språkintroduktion är marginaliserat, en konsekvens av att kunskaperna i svenska språket prioriteras. Detta riskerar att påverka elevernas framtidsutsikter negativt, menar forskaren Jenny Bergström.

Hur läser och skriver nyanlända ungdomar i historieämnet? Det har Karin Rehman forskat om. "Ett viktigt resultat är att eleverna använder samma språkliga resurser, från ord till satser, som de har mött i lärarens texter."

Elever använder många olika resurser i form av översättningsverktyg och andra språk när de skriver texter i svenska som andraspråk. Det visar Johanna Rylner Kjellgrens avhandling.

Essän är en värdefull form av skrivande som borde betonas mer i undervisningen. Det säger Anders Westerlund som har forskat om essäskrivande i studentexamensprovet i modersmål och litteratur i Finland.

Trots låg utbildningsnivå och avflyttning ser unga i en före detta bruksort positivt på högskolestudier, visar Anna Bennich Björkman i sin avhandling.

Drama i kemiundervisningen på gymnasiet gav eleverna möjlighet att inta olika perspektiv och utforska komplexa frågor. Det visar Kerstin Danckwardt-Lillieströms avhandling.

Tide Garnow har forskat om existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden. Det överraskade henne att ungdomarna i studien hade ett så uppdämt behov av att prata om den här typen av frågor. "Flera av dem beskrev att de aldrig hade pratat med någon om det tidigare."

För att undvika utsatthet väljer muslimska elever hellre gymnasiet i förorten än i innerstan. Det visar Christopher Ali Thorén i sin avhandling om muslimska gymnasielevers upplevelser av sin skolgång, och hur de resonerar kring gymnasievalet.

Lärare och elever talar om argumentation på olika sätt i ämnet filosofi. För lärarna är det ett tankeredskap, medan många elever snarare ser det som ett sätt att övertyga och vinna debatter. Det säger Olle Uppenberg som forskat om ämnesdidaktiska problem och begrepp i filosofiämnet.

Kan litteraturundervisningen ha en demokratifrämjande potential? Ja, men kanske främst genom att låta eleverna diskutera vad demokrati är, menar Emma Nilsson Tysklind som forskat i ämnet.

Proportionalitet är ett begrepp som behöver lyftas fram mer i skolans matematikundervisning. Det anser Anna L. V. Lundberg, som i sin avhandling visar att det bland annat är för dålig variation på läroböckernas uppgifter om proportionalitet.

Pojkar med migrationsbakgrund var mest utsatta för olika former av mobbning och kände minst skoltillhörighet – både i Finland och Turkiet. Det visar Isla Varpulas avhandling om hur kamrataggression, sexuella trakasserier och skoltillhörighet samvarierar med elevernas migrationsbakgrund och kön.