De flesta elever som går på idrottsgymnasium kommer från socioekonomiskt gynnade miljöer. Det visar Filip Andersson i sin avhandling om idrottsgymnasiernas syfte, betydelse och vilka elever skolorna lockar och antar.

Lärares användning av digitala lärresurser i undervisningen styrs i huvudsak utifrån elevernas behov. Det visar Lena Gleisner Villasmil i sin avhandling.

Strävan att skapa en meningsfull och autentisk undervisning präglar yrkeslärares val av undervisningsmaterial. Det visar Sandra Carlsson i sin avhandling.

Lärare har svårt att urskilja elevernas individuella kunskaper i grupparbeten. Det visar Johan Forsell som i samarbete med lärare utvecklat en modell som ger lärare ett säkrare bedömningsunderlag vid grupparbeten.

Införandet av artificiell intelligens, AI, i skolan är komplext. Tekniken är beroende av lärarnas kunskaper om undervisning och sina elever – något som blir osynligt eller underskattas i diskussionerna om AI, visar Katarina Sperlings avhandling.

Engelska som skolämne på språkintroduktion är marginaliserat, en konsekvens av att kunskaperna i svenska språket prioriteras. Detta riskerar att påverka elevernas framtidsutsikter negativt, menar forskaren Jenny Bergström.

Hur läser och skriver nyanlända ungdomar i historieämnet? Det har Karin Rehman forskat om. "Ett viktigt resultat är att eleverna använder samma språkliga resurser, från ord till satser, som de har mött i lärarens texter."

Elever använder många olika resurser i form av översättningsverktyg och andra språk när de skriver texter i svenska som andraspråk. Det visar Johanna Rylner Kjellgrens avhandling.

Essän är en värdefull form av skrivande som borde betonas mer i undervisningen. Det säger Anders Westerlund som har forskat om essäskrivande i studentexamensprovet i modersmål och litteratur i Finland.

Trots låg utbildningsnivå och avflyttning ser unga i en före detta bruksort positivt på högskolestudier, visar Anna Bennich Björkman i sin avhandling.

Drama i kemiundervisningen på gymnasiet gav eleverna möjlighet att inta olika perspektiv och utforska komplexa frågor. Det visar Kerstin Danckwardt-Lillieströms avhandling.

Tide Garnow har forskat om existentiell ensamhet och ledsenhet under ungdomstiden. Det överraskade henne att ungdomarna i studien hade ett så uppdämt behov av att prata om den här typen av frågor. "Flera av dem beskrev att de aldrig hade pratat med någon om det tidigare."