I sin avhandling har Sara Mörtsell undersökt vad som hände med undervisningen i skolan när pandemin slog till. Resultaten visar att förmågan att hantera oförutsägbara händelser är en viktig kompetens som behövs vid sidan av "digital kompetens", konstaterar hon.

Tal-till-text-träning är en effektiv metod för att stärka såväl språk som självkänsla hos elever med intellektuell funktionsnedsättning, visar Christina Sand.

Varför har många elever på yrkesprogrammen svårt att klara matematiken i gymnasieskolan, trots godkända betyg i matematik från årskurs 9? Det har Karoline Holmgren forskat om.

Antalet undervisningstimmar har stor betydelse för inlärningsresultaten för elever på språkintroduktionsprogrammet. Det visar Anna Ingves avhandling.

Virtual Exchange främjar lärarstudenters interkulturella medvetenhet och globala engagemang. Det visar Malin Reljanovic Glimäng i sin avhandling om vilken potential VE har för blivande ämneslärare i engelska.

Det systematiska kvalitetsarbetet färgas av skolmarknaden – vad som är ekonomiskt lönsamt styr kvalitetsarbetet. Det säger Erik Åkesson som forskat i ämnet.

Eleverna tycker att idrottsämnet bidrar med både generiska kunskaper och ämneskunskaper, men anser att det endast är de senare som ligger till grund för betyget. Det visar Nina Westrin Modell i sin avhandling.

Musikteori som ämne behöver hela tiden legitimeras i förhållande till musikkursen. Det visar Karin Bohmans avhandling om vilka diskursivt konstruerade uppfattningar som framträder i ämnena musik och musikteori i gymnasieskolan.

Fattiga och rika elever förväntas bli hållbara på olika sätt, visar en ny avhandling. Redan på policynivå går det att se att Unesco gör skillnad i hur fattiga och rika elever ska adresseras, säger forskaren Linus Bylund.

Att få in programmering i matematikämnet med nuvarande strukturer är inte oproblematiskt. Det saknas både fortbildning, tid och styrning, visar Ana Fuentes Martinez forskning.

Nyanlända elever med en kort skolbakgrund erbjuds i väldigt liten utsträckning ett anpassat kunskapsinnehåll och får oftast inte någon nybörjarundervisning, visar Malin Brännströms avhandling.

Flera områden saknas i avsnitten om sex och samlevnad i läromedlen, som exempelvis intersexualitet och asexualitet. Det visar Hannele Junkalas avhandling.