I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.

Elevers motstånd mot miljöfrågor kan ses som ett sätt att ta avstånd från identiteter eller positioner som vissa ungdomar inte kan eller vill identifiera sig med. Det framkommer i Linnea Urbergs avhandling.

Att läsa skönlitteratur skriven av urinvånare kan hjälpa lärarstudenter i engelska att koppla ihop läsningen med hållbarhetsfrågor. Det visar Suzanne Ericsons avhandling.

Att prata om etnicitet är viktigt och värdefullt för unga, men också laddat och sammanknippat med negativa upplevelser beroende på sammanhang. Det visar David Sandbergs avhandling.

Beslutsfattare behöver satsa på ett livslångt lärande där människor kan växla spår eller uppgradera sina kunskaper under sina karriärer. Det menar Xiaojie Xu, som har forskat om sambandet mellan utbildning och människors livsmöjligheter.

Medan skolsköterskor använder fysisk aktivitet på recept som en motivationshöjare, uttrycker lärare osäkerhet kring om det är skolans ansvar att arbeta med barns fysiska aktivitet utanför skolan. Det visar Emelie Wiklunds avhandling.

Kodklubbar har svårt att nå ut till underrepresenterade grupper, som exempelvis flickor. Men det går att påverka barns möjligheter och motivation att delta i kodklubbar, visar Tina Vrielers forskning.

Dagens heterogena klassrum och elevers olika bakgrund kan av vissa historielärare ses som väldigt utmanande, medan andra ser det som en stor möjlighet för undervisningen. Lärarnas upplevelse grundar sig i hur de ser på historieämnet, menar Simon Lundberg.

Sociala medier innebär en risk att bli utsatt för kränkningar, och unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning, IF, är särskilt utsatta. Det visar Åsa Borgströms avhandling om unga med IF och deras erfarenheter av sociala aktiviteter på internet.

Barn och unga som blivit utsatta för våld i hemmet har fortsatt att utsättas av föräldrar eller syskon under tiden som de fått behandling på barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Det visar Marja Onsjös avhandling.

Trots låg utbildningsnivå och avflyttning ser unga i en före detta bruksort positivt på högskolestudier, visar Anna Bennich Björkman i sin avhandling.

Pojkar med migrationsbakgrund var mest utsatta för olika former av mobbning och kände minst skoltillhörighet – både i Finland och Turkiet. Det visar Isla Varpulas avhandling om hur kamrataggression, sexuella trakasserier och skoltillhörighet samvarierar med elevernas migrationsbakgrund och kön.