Historieundervisningen i svensk skola domineras av lärares föreläsningar och egen läsning i läroböcker, trots stora satsningar på digital teknologi. Det visar historieläraren och forskaren Mikael Bruér i sin avhandling.

Frågedriven undervisning, där en klass gymnasieelever fick fördjupad kunskap om Christofer Columbus, ökade elevernas förståelse för kontroverserna om Columbusstatyerna. Det visar Jenne Fröding Reyes avhandling om historiebruk.

Frågor om sexualitet, relationer och normer kan med fördel knytas till historieundervisningens kärna. Det menar Hära Jess Haltorp som forskat i ämnet.

Mellanstadiets biologiundervisning tar inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Det konstaterar Anna-Clara Rönner, som forskat i ämnet.

När skolan beskrivs som brottsförebyggande och när elever beskrivs som offer eller förövare blir de pedagogiska möjligheterna begränsade. Det visar Maggie Beth O´Neills avhandling.

Jessica Rahms avhandling belyser vikten av ett ämnesspecifikt språk och lärarledda diskussioner i historieämnet.

Historieundervisningen på mellanstadiet präglas av nationalistiska berättelser och bilder, som bidrar till att forma en svensk kollektiv identitet. Det visar Pontus Larsen i sin avhandling.

Dagens heterogena klassrum och elevers olika bakgrund kan av vissa historielärare ses som väldigt utmanande, medan andra ser det som en stor möjlighet för undervisningen. Lärarnas upplevelse grundar sig i hur de ser på historieämnet, menar Simon Lundberg.

Hur läser och skriver nyanlända ungdomar i historieämnet? Det har Karin Rehman forskat om. "Ett viktigt resultat är att eleverna använder samma språkliga resurser, från ord till satser, som de har mött i lärarens texter."

Vid studieresor till minnesplatser som Auschwitz har undervisningen om Förintelsen ofta för lite fokus på bakomliggande faktorer och det historiska sammanhanget. Det visar forskaren Ola Flennegård i sin avhandling.

Historieundervisning har potential att ge elever en större förståelse för vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det konstaterar Maria Johansson som forskat om interkulturell undervisning.

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.