Maria Kronqvist-Berg har undersökt samspelet mellan allmänna bibliotek, användare och sociala medier. Hon konstaterar att de flesta bibliotek misslyckas med att framgångsrikt använda sociala medier.

Historielärare uppfattar sitt ämne på olika sätt och deras undervisning har drag av flera olika synsätt, säger forskaren Mikael Berg. "Historielärare gör en rad ämnesdidaktiska val i sin yrkesutövning där de uttrycker sin ämnesförståelse."

Forskaren Anna-Lena Lilliestam har studerat hur lärare kan omvandla historieundervisningen från beskrivande och memorerande till ett mer analyserande och emotionellt ämne.

Utomhusundervisning med mobil teknik skapar motivation hos eleverna, och även skoltrötta elever blir mer engagerade. Det tyder på att det är något skolan borde utveckla, menar forskaren Johan Eliasson.

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Ett nytt språkverktyg som analyserar texters läsbarhet är mer precist än Lix, visar en ny avhandling. Verktyget mäter texten och avgör hur komplex, läsbar och begriplig den är, vilket kan vara till hjälp för exempelvis elever med lässvårigheter.

Ny forskning visar att lästräning med en kombination av olika metoder är effektivt för att träna upp läsförmågan. Resultaten visar också att det är bättre med intensiva insatser under en kort tid, istället för att sprida ut det under ett helt läsår eller en termin.

Inlärning av ett främmande språk påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. "Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket", säger forskaren Susan Sayehli.

Diskussioner om skönlitteratur kan ge möjlighet till samtal om värdegrundsfrågor bland elever, och även bidra till demokratiska kompetenser. Det visar Anna Thybergs avhandling om deliberativa samtal i klassrummet.

Tidigare forskning har visat att en pedagogik som bygger på samtal inte passar för elever på yrkesförberedande program. Men Klas Anderssons avhandling pekar på motsatt resultat. "Resultatet var överraskande", säger Klas Andersson.

Ingmarie Danielsson-Malmros har studerat vilka berättelser om Sverige som fanns i skolans historieböcker mellan åren 1931- 2009 och hur de förändrades under denna period, och varför. ”Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter”, säger hon.