Beslutsfattare behöver satsa på ett livslångt lärande där människor kan växla spår eller uppgradera sina kunskaper under sina karriärer. Det menar Xiaojie Xu, som har forskat om sambandet mellan utbildning och människors livsmöjligheter.

Avancerade så kallade "item response theory"-modeller skulle kunna höja kvaliteten på högskoleprov och nationella prov, och göra dessa mer jämförbara över tid, visar statistikern Joakim Wallmarks avhandling.

Trots låg utbildningsnivå och avflyttning ser unga i en före detta bruksort positivt på högskolestudier, visar Anna Bennich Björkman i sin avhandling.

Studenterna i Claes Dahlqvists forskning uttryckte inte mindre än 70 olika känslor i samband med deras examensarbete. De vanligaste känslorna var oro och ångest inför att examineras, visar avhandlingen.

Koderna och normerna på den svenska musiklärarutbildningen fungerar som en mjuk styrning som får studenter och lärare att ta ”rätt” beslut om sin utbildning, utan att de känner sig styrda uppifrån. Det visar Lena Ostendorfs avhandling om musiklärarutbildningen i Sverige.

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.