Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Yerko Rojas har undersökt sambandet mellan social exkludering under barndomen och självmord och självmordsförsök som ungdom och ung vuxen.

Hur bemöts studenter med utomeuropeisk bakgrund på lärarutbildningen? Det har forskaren Zahar Bayati studerat.

Forskaren Joacim Andersson har i sin avhandling undersökt vilken betydelse praktisk och kroppslig kunskap har i alla pedagogiska processer.

Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.

Anna-Carin Bredmar har studerat läraryrkets positiva sidor. ”Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling”, säger hon.

Kraven på kunskap och utbildning i dagens samhälle går emot individers önskningar och behov. Det menar Ramona Ivener, som har forskat om kunskapstraditioner, maskulinitet och förändring i en bruksort.

Hur beskrivs kvalitet i examensarbetet på ingenjörsutbildningar i styrdokumenten, av lärare och i forskningslitteratur? Det har Ola Svärd undersökt i sin avhandling.

Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.

Maria Kronqvist-Berg har undersökt samspelet mellan allmänna bibliotek, användare och sociala medier. Hon konstaterar att de flesta bibliotek misslyckas med att framgångsrikt använda sociala medier.

Forskaren Elisabeth Åsén Nordström har undersökt hur läroprocessen ser ut för de lärare som blir pedagogiska handledare.