Undervisningsinnehållet i idrott och hälsa i förmedlas genom lärarens språkliga uppmaningar. Det visar Johanna Karlssons avhandling.

Flickor med utländsk bakgrund halkar efter i både betyg och trivsel i ämnet idrott och hälsa. Det visar Alexander Jansson som forskat om likvärdighet inom ämnet idrott och hälsa.

En ny avhandling visar att lärare och rektorer mer eller mindre oreflekterat samverkar med idrottsföreningar. "Jag hade förväntat mig att lärarna skulle visa mer professionell integritet och värna idrottsämnet som ju rymmer mer än vad som sker inom idrottsrörelsen", säger forskaren Louise Lindkvist.

Det finns en stark och sedan länge befäst norm om hur idrottsläraren ska vara. Det konstaterar Sofia Sebelius som forskat om idrottsläraryrket.

Eleverna tycker att idrottsämnet bidrar med både generiska kunskaper och ämneskunskaper, men anser att det endast är de senare som ligger till grund för betyget. Det visar Nina Westrin Modell i sin avhandling.

Ska undervisning i friluftsliv vara fysiskt utmanande eller ett rofyllt naturnära möte? Undervisningen i friluftsliv befinner sig i ett spänningsfält mellan idrottsliga värden och friluftslivets värden, visar Karin Sjödins avhandling.

Trots att dans är en obligatorisk aktivitet i läroplanen för idrottsämnet i Sverige, är dansundervisning inte vanligt förekommande i idrottsundervisningen. En anledning är brist på tid som avsatts för dans i lärarutbildningen, visar Christopher Engdahls avhandling.

Nyexaminerade idrottslärare är väl förberedda från utbildningen med att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Men mindre säkra på allt annat som tillhör lärarrollen, visar Runa Westerlund i sin avhandling.

Elever med cerebal pares, CP, upplever ofta utanförskap i idrottsundervisningen, som sällan anpassas efter deras behov. Det visar Frida Degerstedt i sin avhandling.

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.