Hur eleverna grupperar sig i korridoren, vilka de arbetar med på lektionerna och hur lärare reagerar när elever använder andra språk än svenska. Det är små men viktiga mönster för elevers möjligheter till deltagande i skolan, visar Anneli Marceteaus studie där hon följt en kulturellt blandad niondeklass under ett läsår.

Att placera unga med olika bakgrund tillsammans i klassrummet räcker inte för att överbrygga sociala avstånd. Det behövs även en infrastruktur som främjar tillit och samarbete mellan dem, enligt forskaren Joakim Billevik Gerdås.

Integrationsprogrammet samhällsorientering för nyanlända lär inte bara ut svenska lagar och regler – utan även svenska värderingar. Det visar Simon Bauers avhandling.

Emma Gyllerfelts studie visar hur slöjdlärare och nyanlända elever använder sig av allt från material, verktyg, ord till kroppsspråk och mimik för att kommunicera.

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinar Aslan belyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

I sin studie av en kommunal mångkulturell skola och en muslimsk friskola konstaterar Henrik Nilsson att den kommunala skolans mångkulturella identitet har hamnat i bakgrunden. På den muslimska friskolan däremot anser man att den mångkulturella identiteten är en förutsättning för att tillägna sig kunskap och ta sig in i samhället.

Svenskundervisningen för vuxna immigranter fokuserar mer på den svenska kulturen än på själva svenska språket, visar en ny avhandling. "Man gör immigranterna till "den andra". Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om", säger forskaren Mozhgan Zachrison.

Unga som deltar i illegal politisk aktivism känner sig åsidosatta i skolan och samhället och upplever ofta sina föräldrar som kontrollerande. "De upplever att ingen lyssnar på dem, vilket gör dem öppna för att använda alternativa politiska former", menar Viktor Dahl.