Anneli Schwartz har studerat en förortsskola som valt att arbeta med Monroe-pedagogiken för att lyckas med sitt uppdrag. ”Jag har tittat på hur eleverna i två klasser på högstadiet reagerar på den här pedagogiken, vars tydligaste beståndsdelar är; höga förväntningar, tydligt ledarskap och ordning och reda”, säger hon.

Hur kommer det sig att somliga ungdomar från utsatta förorter bryter trenden och läser vidare på högskola? Den frågan har Mats Widigson studerat. "Samhället blir allt mer kunskapsintensivt och kräver meriter, samtidigt som segregationen ökar. Jag sökte en djupare förståelse för vad det innebär att växa upp i en underprivilegierad förort", säger han.

Samiska skolbarn upplever mer problem med skolsituationen jämfört med svenska skolbarn i allmänhet. Det visar Lotta Ommas studie om unga samer i Sverige. De upplever också en lägre grad av välbefinnande.

Förskolepersonal drabbas oftare av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt. Därför är det viktigt med ljuddämpande åtgärder, menar Fredrik Sjödin som disputerat på en avhandling om buller i förskolan.

I stället för att diskutera hur kriminella ungdomar kan få stöd ser polisen och socialtjänsten ungdomskriminaliteten som ett samhällsproblem, menar forskaren Disa Edvall Malm.

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Barns språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Det visar Natasha Ringbloms forskning om hur man lär sig två modersmål på samma gång, från födseln.

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Läraryrket är ett yrke med många dilemman, höga krav och avvägningar. Men många har inte förstått vad det innebär att vara människa i ett yrke som är så utsatt. Det menar Ulla Andrén som forskat om personlig utveckling i relation till professionella förhållningssätt i yrket.

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Lagstiftningen om hur skolor ska bemöta främlingsfientliga uttryck riskerar att göra det svårare att diskutera kontroversiella frågor i skolorna. Det visar forskaren Emma Arneback i sin avhandling.