Tiden får stort utrymme i skolans vardag. Det visar Rose Heir i sin avhandling, som bygger på observation och videoupptagning av lärares undervisning i Finland.

Det är avgörande att kritiskt granska våra berättelser om framtiden för att kunna förstå den utbildningspolitiska diskursen, både globalt och i Sverige, menar Franziska Primus som forskat i ämnet.

Essän är en värdefull form av skrivande som borde betonas mer i undervisningen. Det säger Anders Westerlund som har forskat om essäskrivande i studentexamensprovet i modersmål och litteratur i Finland.

När eleverna fick arbeta med teater i undervisningen blev det ett kroppsligt lärande som både utmanade eleverna – men också berikade dem, menar Nina Dahl-Tallgren som forskat i ämnet.

Läsning av skönlitteratur sker främst för att utveckla elevernas läsförståelse. Det visar Anna Nissen som undersökt skönlitteraturens roll i nordiska klassrum.

Samundervisning mellan speciallärare och klasslärare uppskattas av elever, oavsett om de har specialpedagogiska behov eller inte. Det visar Maria Rönn-Liljenfeldts avhandling.

Praktiken är en central del av förskollärarutbildningen och en god relation mellan lärarstudent och handledare är viktig. Det menar Anna Buss som har forskat om den finska förskollärarutbildningens praktik.

Elevens uppförande och motivation inverkar på betyget oberoende av elevens prestationer. Det visar Camilla Svens-Liavågs avhandling om faktorer som påverkar lärares bedömning i Finland.

Virtual Exchange främjar lärarstudenters interkulturella medvetenhet och globala engagemang. Det visar Malin Reljanovic Glimäng i sin avhandling om vilken potential VE har för blivande ämneslärare i engelska.

Fattiga och rika elever förväntas bli hållbara på olika sätt, visar en ny avhandling. Redan på policynivå går det att se att Unesco gör skillnad i hur fattiga och rika elever ska adresseras, säger forskaren Linus Bylund.

Det finns barn som är lågt engagerade i förskolans aktiviteter och som sällan deltar i lekar, men som personalen inte uppmärksammar. Det visar Frida Åström i sin avhandling där hon jämfört vad barnen och personalen gör i förskolan i Sverige, Portugal och USA.

Flera stora hinder i det svenska regelsystemet och en djupt rotad misstro gör det svårt att driva en icke vinstdrivande, idéburen skola. Det konstaterar Ebba Henrekson i sin avhandling.