Katarina Rejman har forskat om hur svensklärare i Finland arbetar med litteratur i skolan, och visar i sin studie på hur lärare kan arbeta rent praktiskt.
Bengt Sjöstedts avhandling visar att skillnaderna i svensk- och dansklärares arbetsvillkor och förutsättningar är stora, vilket påverkar undervisningen. ”Mina viktigaste slutsatser är att likvärdigheten i svensk skola måste återinföras och att svenskämnet måste präglas av en synlig pedagogik”, säger han.
Det är viktigt att lärare intar ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till försöken att evidensbasera den svenska skolan och förskolan. Det menar forskaren Magnus Levinsson, som har studerat evidensbegreppet.
Hur ser eleverna i den norska grundskolan på undervisningen i ämnet konst och hantverk? Den frågan har forskaren Torunn Paulsen Dagsland studerat i sin avhandling. "Eleverna vill ha ett mer relationsorienterat möte med konst. De vill att undervisningen sker i sammanhang där de kan vara i direkt interaktion med konsten", säger hon.
Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.
Stefan Johansson har i sin avhandling undersökt hur väl lärares bedömning fungerar i skolan. ”Jag förväntade mig inte att lärarkompetensen skulle vara så viktig för lärarbedömningen”, säger han.
"Hantverksaktivism" korsar gränserna mellan traditionella ämnen och utbildningssystemet, menar Marie Koch, som forskat om textil gatukonst i det offentliga rummet. "Avhandlingen diskuterar en modell för nya perspektiv på lärande utanför formella rum för lärande", säger hon.
Sverige följer den globala utvecklingen mot att fokusera på mätbara resultat av kunskap, som Pisa och Timmss. Men kanske är det annat än mätbara resultat som är skolans mål och mening, menar Andreas Nordin som forskat om synen på kunskap.
Pernilla Granklint Enochson har i sin avhandling funnit att elever i Sverige och Sydafrika har god kunskap om matspjälkningssystemet. Att beskriva vattnets väg genom kroppen var dock betydligt svårare. – Det verkar som att eleverna inte har fått fundera så mycket kring vattnets väg genom kroppen, säger hon.
Den utbildningspolitiska debatten mellan 1991 och 2002 präglas av en brist på framtidsvisioner. Det konstaterar Anna Forsell i sin avhandling Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 2002 . Hon menar att dagens reformer är ett svar på gårdagens problembeskrivningar inte morgondagens utmaningar.
I sin doktorsavhandling "History in the Service of Mankind: International Guidelines and History Education in Upper Secondary Schools in Sweden, 1927-2002" visar Thomas Nygren att svenska elever har ett stort intresse av internationell historia även om styrdokument tryckt på andra punkter och att lärarkåren betytt mycket för utvecklingen av historieundervisningen.