Musikskapandet i högstadiet har gått från att vara en kollektiv aktivitet till en individuell aktivitet. Det visar Jonas Nilssons avhandling om musikskapande med digitala verktyg.

Mellanstadiets biologiundervisning tar inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Det konstaterar Anna-Clara Rönner, som forskat i ämnet.

Vårdnadshavare vill vara delaktiga i förskolan utifrån sina egna specifika förutsättningar. Det visar Charlotte Öhman i sin avhandling om delaktighet i förskolan.

Barn förväntas röra på sig enligt förutbestämda mallar för att bli friska och ekonomiskt lönsamma – inte för att de själva tycker att det är roligt. Det visar Jonas Johanssons avhandling om hur vi pratar om barns fysiska aktivitet i utbildningssammanhang.

De som forskar om ungas fysiska aktivitet har väldigt olika syn på skolans roll när det gäller att få unga att röra på sig, vilket påverkar möjligheterna till tvärvetenskaplig forskning. Det visar Sara Hoys avhandling.

En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.

Förskolans personal upplever en stark känsla av sammanhang i arbetet med barn i behov av särskilt stöd – men har behov av stödresurser för att må bra. Det visar Veronica Semelius Granevalds avhandling.

Konkurrens mellan skolor kan leda till betygsinflation och segregation, samt spilla över på flera andra områden. Det visar Jakob Westergrens avhandling.

Beslutsfattare behöver satsa på ett livslångt lärande där människor kan växla spår eller uppgradera sina kunskaper under sina karriärer. Det menar Xiaojie Xu, som har forskat om sambandet mellan utbildning och människors livsmöjligheter.

Det ligger ett stort ansvar på skolhuvudmän för att stävja den höga omsättningen på rektorer. Det konstaterar forskaren Tobias Richard som undersökt varför skolledare väljer att byta jobb.

Avancerade så kallade "item response theory"-modeller skulle kunna höja kvaliteten på högskoleprov och nationella prov, och göra dessa mer jämförbara över tid, visar statistikern Joakim Wallmarks avhandling.

Förskolebarn kan förstå frågor om kemi väldigt tidigt, och det är möjligt att skapa lärandesituationer som hjälper dem att närma sig dessa frågor på ett mer vetenskapligt sätt. Det visar Nikolaos Christodoulakis avhandling.