Ulf Lundström lämnade sitt arbete på gymnasieskolan innan decentraliseringen - och kom tillbaka några år senare till en verksamhet han inte riktigt kände igen. Det drev honom att undersöka hur läraryrket egentligen såg ut i den nya gymnasieskolan.

Skolans litteraturläsning har förändrats mycket lite under årens lopp, säger forskaren Annette Ewald. Ämnet kännetecknas av en historisk eftersläpning där gamla traditioner fortfarande traderas vidare: läsningen blir främst en färdighetsträning.

Anita Nordzells har i sin forskning djupdykt i skolledares mötessamtal. Begrepp och kategoriseringar som "matte-no-nördar" och "stofiler" är exempel på beskrivningar som görs i samtalen för att skildra den verklighet skolledaren lever i.

Omotiverade och ointresserade. En stor andel av komvuxeleverna ser studierna som ett alternativ till arbetslöshet. Detta ställer både stora och speciella krav på lärarkåren inom Komvux som måste lägga kraft på att få eleverna till skolbänken.

Det är inte bara elever som utsätts för verbal aggression som upplever att det påverkar deras välbefinnande negativt - det gör alla som vistas i skolmiljön, säger forskaren Miriam Eliasson.

Fler små barn, större barngrupper, längre avstånd till närmaste arbetsledning och fler administrativa uppgifter. Förändrade villkor upplevs nästan alltid som försämringar av personalen inom förskolan som trots en rad förändringar inte fått mer resurser.

Den traditionella undervisningen i hem- och konsumentkunskap är kvinnligt kodad: det innbär säker mark för flickorna - minerad för pojkarna. För är du som kille för duktig, säger forskaren Monica Petersson, kan ditt agerande uppfattas som omanligt.

Räcker det att kunna sin sak för att undervisa? Långt därifrån, konstaterar Khalid El Gaidi som undersökt tio lärares reflektioner över erfarenheter av undervisningen på KTH. God undervisning handlar i stor utsträckning om vem du är som människa.

Skrivundervisningen för årskurs sju och åtta fokuserar överlag på berättande texter, säger forskaren Birgitta Norberg Brorsson. Det är problematiskt, menar hon, då det inte är den typen av text som efterfrågas när eleverna lämnar skolan.

Att kunna förstå och göra sig förstådd i tal och skrift är nyckeln till hur man klarar sig och trivs både i skolan och med sina kamrater. Det konstaterar Barbro Bruce i sin avhandling som handlar om språk- och kommunikationsproblem hos barn och ungdomar.

Hur möter gymnasieskolan de elever som har sämst meritvärde med sig från grundskolan? Hur hanterar lärare på IV-programmet elever som vantrivs i själva skolkontexten? Martin Hugo har under tre år följt en grupp lärare och elever på gymnasiet.

Hur omtolkas politiska visioner om "en skola för alla" till konkret och meningsfull verklighet? Pedagogerna i skolan har en komplex uppgift, konstaterar Inger Assarson i sin avhandling.