I alla fall när det kommer till sannolikhetslära, säger forskaren Per Nilsson, som genom två olika tärningsspel har studerat hur elever på mellan- och högstadiet resonerar kring sannolikheter och slump.

Henrik Román har studerat hur diskussionen kring svenskämnet och litteraturundervisningen har förändrats i samband med att gymnasieskolan har reformerats. Han säger att den skola vi har idag bär tydliga spår av reformerna under 1960- och 1970-talet.

Och det i sin tur får konsekvenser för elevernas lärande, menar Åsa af Geijerstam, som har tittat på hur elever skriver och samtalar kring texter inom de naturvetenskapliga ämnena.

Två skolor i Västerås bestämde sig för att göra en organisationsförändring utifrån teorin om den kommunikativa pedagogiken. Förändringsarbetet, som Elisabeth Cederwald har följt, ledde till att både pedagoger, arbetslag och organisation utvecklades.

Det säger forskaren Polly Björk-Willén efter att ha studerat barns sociala samspel i två flerspråkiga förskolor i Australien och Sverige. Hon menar att om pedagoger blir mer medvetna om barns språkbruk, så kan de också dra nytta av det.

Eva Hultin har studerat hur fem olika gymnasieklasser samtalar om litteratur under en vanlig skollektion. Hon förvånades över att lärare hade så olika uppfattningar om vad ett litteratursamtal var, och att deras sätt att genomföra samtalen var så olika.

Det säger Karolina Österlind, som har studerat högstadieelevers begreppsbildning inom miljöundervisningen. Hennes avhandling visar att eleverna - som arbetade med ämnesövergripande teman - ofta hade svårt att skapa mening av de begrepp de stötte på.

Så skulle man kunna sammanfatta bedömningstraditionens utveckling fram till idag, säger forskaren Christian Lundahl. I sin historiska avhandling undersöker han hur lärarkår och stat har betraktat och utvecklat kunskapsbedömningen.

Missförstå mig rätt, säger Ewa Bergqvist. Ett imitativt resonemang är förstås viktigt att behärska, men det orsakar problem om det är det ENDA matematiska resonemang som studenterna kan. Vi måste se till att de även får med sig ett kreativt tänkande.

Gun Mollberger Hedqvist började fundera på den handledning hon fick och gav. Kunde samtal fördjupa yrkeskunnandet? Hon upptäckte att det fanns två olika förhållningssätt i mötet med den andre: ett öppnar för reflektion och lärande - gör det inte.

Det sägs ofta att skolan, och därmed även mötet mellan lärare och elev, är instrumentellt präglat därför att samhället är det. Det var ett cirkelresonemang som Martin Kristiansson tröttnade på att höra.

En skola för alla får inte innebära att vissa elevgrupper ska offras på grund av politisk retorik, säger forskaren Ulf Sivertun. Han menar att det behövs ett kritiskt inslag i arbetsprocessen - annars riskerar svagare elevgrupper att slås ut.