Två skolors sätt att arbeta med entreprenörskap visade sig påverka elevernas möjligheter till lärande, säger Gudrun Svedberg - men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Eva Nyström har tittat på vad som händer när vi arbetar med matte och naturvetenskapliga ämnen på NV-programmet. Vilka hindrande strukturer och föreställningar bidrar till att t.ex. kön, klass och etnicitet blir begränsande för undervisning och lärande?

Elin Eriksen Ødegaard var nyfiken på vad små barn tyckte var värt att berätta för pedagogerna i förskolan - och hur lärarna i sin tur använde sig av berättelser för att skapa mening och innehåll i förskolans vardag.

Ett mål i grundskolan är att alla elever, oavsett social bakgrund, ska ha samma möjlighet till utbildning. Det är sätt som skolan kan göra skillnad, säger forskaren Sabine Gruber. Men skolan skapar även skillnader som inte nödvändigtvis är lika positiva.

Det finns stora skillnader mellan skolornas personal-resurser när det gäller elevhälsan, dessutom riskerar elevers hälsa att hamna mellan stolarna på grund av oklarheter kring (och olika syn på) ansvarsfrågan, visar Åsa Backlunds avhandling.

Skolans undervisning ska bygga på elevernas tidigare erfarenhet och intressen, samtidigt måste lärarna ta hänsyn till skolämnet, kursplanen och skolans traditioner i sin undervisning. Det är i det spänningsfältet som Mattias Lundins studie tar sin början.

Vad är egentligen normalitet och hur lär man sig att behärska elevskapet? Det undersöker Åsa Bartholdsson i sin avhandling, som visar att normalitetens gränser vaktas av skolans normsystem och det hon kallar "vänlig" maktutövning.

Det är vad som krävs av läraren i arbetsvardagen, säger Ann-Sofi Wedin, som i sin studie skriver fram den relationella aspekten av läraryrket. - Det är hela tiden nya möten och nya situationer, och det ställer höga krav på lärarens anpassningsförmåga.

Den traditionella bilden av kritiskt tänkande kännetecknas främst av ett logiskt, rationellt resonemang, men det finns andra aspekter som bör adderas, säger forskaren Eva Brodin - till exempel ansvar och konsekvens.

Reformarbeten är komplexa, säger Linda Rönnberg, som har följt försöket med slopad timplan från initiering till genomförande. Även om reformen inte gav de förbättrade elevresultat man hade hoppats, på, så var försöket långt ifrån misslyckat, säger hon.

För många lärare är hållbar utveckling ganska luddigt, säger Gunnar Jonsson, men om man ska lyckas rusta eleverna för en föränderlig framtid är det dags att vi börjar prata om innehållet: att lära eleverna mångsynthet och perspektivväxlingar.

Vi vill gärna tro att det har hänt en hel del på genusfronten, säger Anna Sandell, men tyvärr är verkligheten en annan. Hennes studie visar att genusordningen i allra högsta grad kvarstår när det gäller elevers val till gymnasiet.