Elevernas stressnivåer höjdes när läraktiviteten övergick till en annan och de skulle byta arbetsuppgift under lektionen. Det visar Fabian Gunnars i sin avhandling där han mätt elevers reaktioner med hjälp av smarta band och artificiell intelligens.
Trots att högstadieelever är väl medvetna om att de utsätts för påverkan utifrån litar de på vad de läser på nätet. Det visar Marie Wejrum som forskat om elevers läsning av multimodala argumenterande texter.
När skolaktörer deltar i Samverkan för bästa skola är det mycket fokus på standardlösningar istället för skräddarsydda insatser. Det finns också en risk att man förbiser möjliga strukturella orsaker till olika problem, visar Malin Kronqvist Håårds avhandling.
Det finns en ökad risk för barn som lever i fattigdom eller med en ensamstående förälder att bli orosanmälda. Detta samtidigt som många barn som själva anser sig vara allvarligt utsatta missas, visar Torbjörn Kalins avhandling.
Skillnaderna mellan lärarstudenters förståelse av bråk efter att de har gått igenom lärarutbildningen är stora, visar Anne Tossavainens avhandling. "Det var också överraskande, och oroande, att studenterna inte kunde upptäcka vissa helt orimliga svar som de gav till sina lösningar", säger hon.
Det är viktigt att lärare själva får vara med och fatta beslut om kompetensutvecklingens innehåll. Då kan lärarna utgå från verkliga problem som de upplever i undervisningen, visar Peter Johannessons avhandling.
Läsning av skönlitteratur sker främst för att utveckla elevernas läsförståelse. Det visar Anna Nissen som undersökt skönlitteraturens roll i nordiska klassrum.
Samundervisning mellan speciallärare och klasslärare uppskattas av elever, oavsett om de har specialpedagogiska behov eller inte. Det visar Maria Rönn-Liljenfeldts avhandling.
I sin avhandling har Sara Mörtsell undersökt vad som hände med undervisningen i skolan när pandemin slog till. Resultaten visar att förmågan att hantera oförutsägbara händelser är en viktig kompetens som behövs vid sidan av "digital kompetens", konstaterar hon.
Den viktigaste friskfaktorn för att lärare ska arbeta kvar är en god arbetsmiljö, visar en ny avhandling. "Effekten av ett bra arbetsmiljöarbete på skolan kan bidra till att man lättare kan behålla lärare eller kanske till och med attrahera lärare", säger forskaren Jeffrey Casely-Hayford.
Praktiken är en central del av förskollärarutbildningen och en god relation mellan lärarstudent och handledare är viktig. Det menar Anna Buss som har forskat om den finska förskollärarutbildningens praktik.