Kan lagar som ska skydda elever från kränkningar samtidigt innebära att lärare undviker svåra diskussioner i klassrummet? Maria Rosén har i sin avhandling undersökt juridikens plats i skolan.

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.