I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.

Trots att flickor på högstadiet presterar bättre i matematik än pojkar har de en lägre självuppfattning och självtillit i matematik. Det visar Yi Dings avhandling.

Högstadieelevers skolresultat har ett starkt samband med deras kognitiva förmåga, följt av icke-kognitiva förmågor som koncentration, självbild och en tilltro till att det går att lyckas om man anstränger sig. Detta påverkar resultaten mer än familjebakgrunden, visar Björn Bomans avhandling.

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens logik. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.