Hur eleverna grupperar sig i korridoren, vilka de arbetar med på lektionerna och hur lärare reagerar när elever använder andra språk än svenska. Det är små men viktiga mönster för elevers möjligheter till deltagande i skolan, visar Anneli Marceteaus studie där hon följt en kulturellt blandad niondeklass under ett läsår.
Att läsa en roman och skriva en läslogg med utgångspunkt i ett antal begrepp om läsning. Det räcker långt för att sätta igång utvecklande förändringsprocesser hos eleverna i gymnasiets läsundervisning, konstaterar Björn Bradling som forskat i ämnet.
Flerspråkiga barn kan ha större utmaningar att tillägna sig ett akademiskt språk, som är mer abstrakt och anses ha stor betydelse för barnens lärande och utveckling. Jeanette Koskinen har utvecklat en modell som ger förskollärare konkreta verktyg för att organisera språkundervisningen.
Lärarstudenter behöver få större möjlighet att använda sitt omdöme för att lösa de problem som de möter på sin praktik. Det visar Emil Johanssons avhandling om reflektionsuppgifter på idrottslärarutbildningen.
Flerspråkiga matematiklärare tar med sig sina tidigare personliga och professionella erfarenheter av att undervisa i matematik, något som stödjer undervisningen i flerspråkiga matematikklassrum. Det visar Danai Dafnopoulous avhandling.
Lärarutbildare behöver bli medvetna om vikten av att låta lärarstudenter pröva digitala verktyg i praktiken. Det menar Farouq Sessah Mensah, som forskat om hur blivande matematiklärare förbereds för att undervisa med digitala verktyg i Ghana och i Sverige.
Det finns små förutsättningar att förebygga våldsamma handlingar från barn på fritidshemmet, visar en ny studie. De pedagoger som arbetade närmast barnen som var mest våldsamma hade ingen planeringstid, jobbade ofta ensamma och kunde sakna handlingsplan, enligt forskaren Julia Wester.
Normer påverkar vilka förskolebarn som får vara med och leka och inte. Det visar Karin Rang Larssons avhandling. "Det finns en romantiserad bild av att alla barn får vara med som jag tror att man behöver ifrågasätta", säger Karin Rang Larsson.
Frågedriven undervisning, där en klass gymnasieelever fick fördjupad kunskap om Christofer Columbus, ökade elevernas förståelse för kontroverserna om Columbusstatyerna. Det visar Jenne Fröding Reyes avhandling om historiebruk.
Lärare förhåller sig utifrån sina värdeambitioner och positioner och gör flera didaktiska överväganden för att ge plats för elevinflytande i klassrummet. Det visar Anna Henriksson Persson i sin avhandling.