Den utbildningsteknologi som finns och har som syfte att användas i skolan fungerar inte för skolutveckling. Det säger Rebecka Rundquist vars avhandling handlar om data som stöd i skolan.

Pedagogiska modeller i idrott och hälsa kan hjälpa lärarna att fokusera på hur eleverna kan förbättra sina förmågor. Men modellerna bör inte användas i alla sammanhang, menar Robin Lindgren Fjellner som forskat i ämnet.

Det är otydligt vem som är ansvarig för undervisningen för digitalt medborgarskap på samhällskunskapslärarutbildningen, menar Alex Örtegren. Han har forskat om hur samhällskunskapslärarutbildningen undervisar om digital teknik i relation till skolans demokratiuppdrag.

Det talas mycket om teknik när det gäller artificiell intelligens, men väldigt lite om när och hur AI ska användas i undervisningen, enligt en ny avhandling. "Vi måste ändra helt på vårt sätt att undervisa i klassrummet", konstaterar forskaren Anna Lodén.

Blivande lärare får inte lära sig om hur de ska undervisa i programmering för elever i årskurs 4–6, konstaterar lärarutbildaren och forskaren Anna Perez.

Förskolans vetenskapliga grund konstrueras i personalens planeringssamtal om förskolans utbildning och undervisning. Det visar Caroline Karlssons avhandling.

Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.

Det är viktigt att barns och ungas perspektiv tas tillvara, visar Sara Anderssons avhandling om en förebyggande insats för mellanstadiebarn i ett utsatt område.

Anders Szczepanskis avhandling om utomhuspedagogik visar på vikten av att låta elever få undervisning både i klassrummet och i närmiljön.

Mellanstadiets biologiundervisning tar inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Det konstaterar Anna-Clara Rönner, som forskat i ämnet.

Den svenska elevrörelsen bör ses som en politisk aktör som har varit en del av svensk utbildningspolitik från andra världskriget och fram till i dag. Det konstaterar Victor Johansson som har forskat i ämnet.

Praktisk organisering, elevgruppens storlek, elevernas ålder och framförallt lärarens samarbete med handledaren har stor betydelse för fjärrundervisning, visar Simon Skogs avhandling.