Historieundervisningen på mellanstadiet präglas av nationalistiska berättelser och bilder, som bidrar till att forma en svensk kollektiv identitet. Det visar Pontus Larsen i sin avhandling.

Strävan att skapa en meningsfull och autentisk undervisning präglar yrkeslärares val av undervisningsmaterial. Det visar Sandra Carlsson i sin avhandling.

En stark skyddsfaktor mot mobbning är en lärare som stöttar, bryr sig och ser till att det är ordning och lugn i klassrummet. Det visar Björn Kloos forskning.

Att få till en varaktig förändring i lärares användning av språkstödjande strategier – att ställa öppna frågor, förklara begrepp och uppmuntra elever att använda nya ord – är svårt. Strategierna kan också göra att lärare pratar mer på elevernas bekostnad, visar Karin Edlunds avhandling.

Skolförbättringsprojekt behöver anpassas till lärarnas behov och gärna ta stöd av ett teoretiskt ramverk för att få varaktiga resultat. Det visar Lisa Fohlins avhandling.

Införandet av artificiell intelligens, AI, i skolan är komplext. Tekniken är beroende av lärarnas kunskaper om undervisning och sina elever – något som blir osynligt eller underskattas i diskussionerna om AI, visar Katarina Sperlings avhandling.

Skolans dokumentationskrav bidrar till lärares administrativa börda – och gör också att dokumentationen riskerar att skjuta bredvid målet. Det visar Freja Morris sociologiska avhandling.

Motiverande samtal (MI) kan vara ett konkret sätt att stärka lärares självtillit när det gäller att engagera elever och hantera olika klassrumssituationer. Det visar Martina Jordan i sin doktorsavhandling.

”Svaga” elever ges inte bara skulden för sina egna utan också för andra elevers misslyckanden, något som leder till krav på en ökad elevsegregation. Det menar Therese Friberg som i sin avhandling undersökt synen på elevers olikheter.

Hur formas blivande lärare och vad påverkar utvecklandet av lärarrollen i den nya formen av arbetsintegrerad lärarutbildning? Det har Mona Tynkkinen forskat om i sin avhandling.

Lärarstudenter och nya lärare värderar kunskaper om idrottsdidaktik och inkludering som viktigast i bollspel i idrottsundervisningen. Det visar Jan Mustell i sin avhandling.

Lärare och elever talar om argumentation på olika sätt i ämnet filosofi. För lärarna är det ett tankeredskap, medan många elever snarare ser det som ett sätt att övertyga och vinna debatter. Det säger Olle Uppenberg som forskat om ämnesdidaktiska problem och begrepp i filosofiämnet.