Lärare saknar kollegiala sammanhang för att samtala kring NO-undervisning lokalt på sina skolor. Det konstaterar Charlotte Dunne som forskat om hur agens kommer till uttryck i lärares arbete med att utforma sin undervisning.

Viktoria Grahn Johansson belyser i sin avhandling hur obehöriga yrkeslärare genom lärarutbildningen går från att vara lärare till att bli lärare.

Specialpedagogerna ägnar mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Yrkesrollen är inte tydligt definierad i styrdokumenten, och inte heller alltid lokalt på en skola, visar Jonas Udds avhandling.

Att läsa skönlitteratur skriven av urinvånare kan hjälpa lärarstudenter i engelska att koppla ihop läsningen med hållbarhetsfrågor. Det visar Suzanne Ericsons avhandling.

Virtuella simuleringar med avatarer är ett fruktbart sätt för blivande speciallärare och specialpedagoger att träna relationskompetens. Det tyder resultaten från Sofia Lindbergs avhandling på.

Att få till en varaktig förändring i lärares användning av språkstödjande strategier – att ställa öppna frågor, förklara begrepp och uppmuntra elever att använda nya ord – är svårt. Strategierna kan också göra att lärare pratar mer på elevernas bekostnad, visar Karin Edlunds avhandling.

Förutsättningarna för att undervisa i friluftsliv ser olika ut i Sverige och därför kan undervisning i närmiljön vara viktigt. Det menar Maria Howding som forskat om lärarutbildares arbete för att utveckla undervisningen i friluftsliv.

Hur formas blivande lärare och vad påverkar utvecklandet av lärarrollen i den nya formen av arbetsintegrerad lärarutbildning? Det har Mona Tynkkinen forskat om i sin avhandling.

Lärarstudenter och nya lärare värderar kunskaper om idrottsdidaktik och inkludering som viktigast i bollspel i idrottsundervisningen. Det visar Jan Mustell i sin avhandling.

När eleverna fick arbeta med teater i undervisningen blev det ett kroppsligt lärande som både utmanade eleverna – men också berikade dem, menar Nina Dahl-Tallgren som forskat i ämnet.

Studenterna i Claes Dahlqvists forskning uttryckte inte mindre än 70 olika känslor i samband med deras examensarbete. De vanligaste känslorna var oro och ångest inför att examineras, visar avhandlingen.

Skillnaderna mellan lärarstudenters förståelse av bråk efter att de har gått igenom lärarutbildningen är stora, visar Anne Tossavainens avhandling. "Det var också överraskande, och oroande, att studenterna inte kunde upptäcka vissa helt orimliga svar som de gav till sina lösningar", säger hon.