Elever i gymnasiet behöver hjälp med att förstå avancerade ämnestexter – såväl ämnesspecifika begrepp som att analysera orsaker och konsekvenser. Det visar Karen Stormats forskning om att läsa skriven text i historieämnet.

Lärare saknar kollegiala sammanhang för att samtala kring NO-undervisning lokalt på sina skolor. Det konstaterar Charlotte Dunne som forskat om hur agens kommer till uttryck i lärares arbete med att utforma sin undervisning.

Anders Szczepanskis avhandling om utomhuspedagogik visar på vikten av att låta elever få undervisning både i klassrummet och i närmiljön.

Trots ekonomiska satsningar på förskolan i socioekonomiskt utsatta områden kvarstår utmaningar med personalrekrytering och strukturella hinder, visar Maria Papakosmas avhandling om svensk förskolepolicy.

Viktoria Grahn Johansson belyser i sin avhandling hur obehöriga yrkeslärare genom lärarutbildningen går från att vara lärare till att bli lärare.

Specialpedagogerna ägnar mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Yrkesrollen är inte tydligt definierad i styrdokumenten, och inte heller alltid lokalt på en skola, visar Jonas Udds avhandling.

Förskolans personal upplever en stark känsla av sammanhang i arbetet med barn i behov av särskilt stöd – men har behov av stödresurser för att må bra. Det visar Veronica Semelius Granevalds avhandling.

Elevers motstånd mot miljöfrågor kan ses som ett sätt att ta avstånd från identiteter eller positioner som vissa ungdomar inte kan eller vill identifiera sig med. Det framkommer i Linnea Urbergs avhandling.

Jessica Rahms avhandling belyser vikten av ett ämnesspecifikt språk och lärarledda diskussioner i historieämnet.

Att läsa skönlitteratur skriven av urinvånare kan hjälpa lärarstudenter i engelska att koppla ihop läsningen med hållbarhetsfrågor. Det visar Suzanne Ericsons avhandling.

Virtuella simuleringar med avatarer är ett fruktbart sätt för blivande speciallärare och specialpedagoger att träna relationskompetens. Det tyder resultaten från Sofia Lindbergs avhandling på.

Att få till en varaktig förändring i lärares användning av språkstödjande strategier – att ställa öppna frågor, förklara begrepp och uppmuntra elever att använda nya ord – är svårt. Strategierna kan också göra att lärare pratar mer på elevernas bekostnad, visar Karin Edlunds avhandling.