Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.

Mellanstadiets biologiundervisning tar inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Det konstaterar Anna-Clara Rönner, som forskat i ämnet.

Lärares användning av digitala lärresurser i undervisningen styrs i huvudsak utifrån elevernas behov. Det visar Lena Gleisner Villasmil i sin avhandling.

Strävan att skapa en meningsfull och autentisk undervisning präglar yrkeslärares val av undervisningsmaterial. Det visar Sandra Carlsson i sin avhandling.

Införandet av artificiell intelligens, AI, i skolan är komplext. Tekniken är beroende av lärarnas kunskaper om undervisning och sina elever – något som blir osynligt eller underskattas i diskussionerna om AI, visar Katarina Sperlings avhandling.

Förändringar i skolan leder nästan aldrig till förväntade resultat, vilket innebär att alla blir besvikna. Det konstaterar Andreas Westerberg som forskat om förändringar kring undervisningsideal och skolutrustning i den svenska skolan.

Elever får olika möjligheter till lärande beroende på om läromedlet är fysiskt eller digitalt. Det visar Eva-Maria Ternblads avhandling, där hon i ett antal studier har jämfört fysiskt material med digitalt material.

Grundskoleelever med svenska som andraspråk behöver hjälp med att förstå lärobokstexter i samhällskunskap. Det visar Pantea Rinnemaas avhandling.

Varför har många elever på yrkesprogrammen svårt att klara matematiken i gymnasieskolan, trots godkända betyg i matematik från årskurs 9? Det har Karoline Holmgren forskat om.

Det är viktigt hur matematiktexter organiseras, och hur symboler och ord kombineras, eftersom det påverkar läsningen, visar Ulrika Wikström Hultdins avhandling.

Flera områden saknas i avsnitten om sex och samlevnad i läromedlen, som exempelvis intersexualitet och asexualitet. Det visar Hannele Junkalas avhandling.

Begreppet gränsvärde i matematikundervisningen på gymnasieskolan är svårt, upplever elever i såväl Sverige som Etiopien. Det visar Abraham Kumsa Beyenes avhandling, som ger flera exempel på hinder för elevers förståelse som lärare behöver vara medvetna om.