Införandet av artificiell intelligens, AI, i skolan är komplext. Tekniken är beroende av lärarnas kunskaper om undervisning och sina elever – något som blir osynligt eller underskattas i diskussionerna om AI, visar Katarina Sperlings avhandling.

Förändringar i skolan leder nästan aldrig till förväntade resultat, vilket innebär att alla blir besvikna. Det konstaterar Andreas Westerberg som forskat om förändringar kring undervisningsideal och skolutrustning i den svenska skolan.

Elever får olika möjligheter till lärande beroende på om läromedlet är fysiskt eller digitalt. Det visar Eva-Maria Ternblads avhandling, där hon i ett antal studier har jämfört fysiskt material med digitalt material.

Grundskoleelever med svenska som andraspråk behöver hjälp med att förstå lärobokstexter i samhällskunskap. Det visar Pantea Rinnemaas avhandling.

Varför har många elever på yrkesprogrammen svårt att klara matematiken i gymnasieskolan, trots godkända betyg i matematik från årskurs 9? Det har Karoline Holmgren forskat om.

Det är viktigt hur matematiktexter organiseras, och hur symboler och ord kombineras, eftersom det påverkar läsningen, visar Ulrika Wikström Hultdins avhandling.

Flera områden saknas i avsnitten om sex och samlevnad i läromedlen, som exempelvis intersexualitet och asexualitet. Det visar Hannele Junkalas avhandling.

Begreppet gränsvärde i matematikundervisningen på gymnasieskolan är svårt, upplever elever i såväl Sverige som Etiopien. Det visar Abraham Kumsa Beyenes avhandling, som ger flera exempel på hinder för elevers förståelse som lärare behöver vara medvetna om.

Lärarutbildningen behöver revideras för att bättre rusta blivande samhällskunskapslärare att undervisa i ekonomi. Den slutsatsen drar Niclas Modig som forskat i ämnet.

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.