Att läsa skönlitteratur skriven av urinvånare kan hjälpa lärarstudenter i engelska att koppla ihop läsningen med hållbarhetsfrågor. Det visar Suzanne Ericsons avhandling.

Svensk skola behöver satsa mer på lärares ämnesspecialisering och undervisningskvalitet för att stärka elevresultaten i matematik och läsförståelse. Det visar Mari Paloniemi Lindströms forskning.

Att få till en varaktig förändring i lärares användning av språkstödjande strategier – att ställa öppna frågor, förklara begrepp och uppmuntra elever att använda nya ord – är svårt. Strategierna kan också göra att lärare pratar mer på elevernas bekostnad, visar Karin Edlunds avhandling.

Grafiska modeller kan användas i den tidiga berättelseundervisningen för att stödja elevers skrivprocesser. Men det är inte modellen i sig som formar elevernas skrivande, utan vad lärarna gör med den, menar forskaren Kim Ridell.

Essän är en värdefull form av skrivande som borde betonas mer i undervisningen. Det säger Anders Westerlund som har forskat om essäskrivande i studentexamensprovet i modersmål och litteratur i Finland.

När elever får använda sina texter för att presentera det de skrivit för andra blir skrivandet meningsfullt. Men ställs det för höga krav kan eleverna istället uppleva en motvilja mot skrivandet. Det visar Magnus Jansson i sin avhandling.

Inte bara lärare utan även föräldrar har stor påverkan när det gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling under åren i förskola och förskoleklass. Det visar Annika Axelssons avhandling som innehåller konkreta rekommendationer till föräldrar och lärare.

Metaforiskt språk tas sällan upp i undervisningen i svenska som andraspråk på gymnasiet, trots att metaforer kan vara svåra för personer som har ett andraspråk. Det menar Sonja Blomquist som forskat i ämnet.

Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.

Lärare upplever att bokstunder i den finska förskolan bidrar till såväl lärande inom språk och omvärldskunskap till kompetenser som minne och samtalsförmåga. Dock är sällan själva boken i fokus, visar Sofie Tjärus avhandling.

Trots att högstadieelever är väl medvetna om att de utsätts för påverkan utifrån litar de på vad de läser på nätet. Det visar Marie Wejrum som forskat om elevers läsning av multimodala argumenterande texter.

Läsning av skönlitteratur sker främst för att utveckla elevernas läsförståelse. Det visar Anna Nissen som undersökt skönlitteraturens roll i nordiska klassrum.