Att sammanfatta och dra slutsatser av källor i akademiskt skrivande kan vara komplext för gymnasieelever. Men genom fokuserad undervisning om källanvändning kan eleverna snabbt bli bättre på det, visar Josefin Hellmans avhandling.

Det är stora skillnader i hur gymnasiearbetet genomförs på samhällsprogrammet jämfört med naturprogrammet. Eleverna får olika förutsättningar att skriva vetenskapligt, menar forskaren Jack Fägrell.

Handledningssamtal på den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en viktig resurs för att utveckla kunskap om skrivande och skrivundervisning. "Samtalen kan utgöra en brygga mellan teori och praktik", säger Maria Mollstedt som forskat i ämnet.

Digitala läsprov gynnar elever med en starkare socioekonomisk bakgrund, och ställer fler krav på eleverna än pappersbaserade läsprov. Det visar Elpis Grammatikopoulous avhandling.

När förskolebarn erbjuds faktaböcker sida vid sida med skönlitteratur vidgas och fördjupas deras upplevelser av båda. Det visar Anna Backmans avhandling om läsaktiviteter i förskolan.

Elever med särskild begåvning och dyslexi kan få höga resultat på läsförståelsetester, vilket innebär att deras dyslexi maskeras. Det visar Tove Ekelund i sin avhandling, där hon också fann att få elever hade fått stöd som stimulerade deras särbegåvning.

Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.

Elever i gymnasiet behöver hjälp med att förstå avancerade ämnestexter – såväl ämnesspecifika begrepp som att analysera orsaker och konsekvenser. Det visar Karen Stormats forskning om att läsa skriven text i historieämnet.

Barnlitteratur kan vara ett sätt för pedagoger att närma sig svåra och existentiella frågor i förskolan, som krig, våld och död. Det visar Kristina Pautkina i sin avhandling.

Att läsa skönlitteratur skriven av urinvånare kan hjälpa lärarstudenter i engelska att koppla ihop läsningen med hållbarhetsfrågor. Det visar Suzanne Ericsons avhandling.

Svensk skola behöver satsa mer på lärares ämnesspecialisering och undervisningskvalitet för att stärka elevresultaten i matematik och läsförståelse. Det visar Mari Paloniemi Lindströms forskning.

Att få till en varaktig förändring i lärares användning av språkstödjande strategier – att ställa öppna frågor, förklara begrepp och uppmuntra elever att använda nya ord – är svårt. Strategierna kan också göra att lärare pratar mer på elevernas bekostnad, visar Karin Edlunds avhandling.