När elever får använda sina texter för att presentera det de skrivit för andra blir skrivandet meningsfullt. Men ställs det för höga krav kan eleverna istället uppleva en motvilja mot skrivandet. Det visar Magnus Jansson i sin avhandling.

Inte bara lärare utan även föräldrar har stor påverkan när det gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling under åren i förskola och förskoleklass. Det visar Annika Axelssons avhandling som innehåller konkreta rekommendationer till föräldrar och lärare.

Metaforiskt språk tas sällan upp i undervisningen i svenska som andraspråk på gymnasiet, trots att metaforer kan vara svåra för personer som har ett andraspråk. Det menar Sonja Blomquist som forskat i ämnet.

Skrivförmåga spelar en stor roll för elevers betyg i svenska och engelska. Det visar Pär Sehlströms avhandling om vilken roll läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar för elevernas betyg.

Lärare upplever att bokstunder i den finska förskolan bidrar till såväl lärande inom språk och omvärldskunskap till kompetenser som minne och samtalsförmåga. Dock är sällan själva boken i fokus, visar Sofie Tjärus avhandling.

Trots att högstadieelever är väl medvetna om att de utsätts för påverkan utifrån litar de på vad de läser på nätet. Det visar Marie Wejrum som forskat om elevers läsning av multimodala argumenterande texter.

Läsning av skönlitteratur sker främst för att utveckla elevernas läsförståelse. Det visar Anna Nissen som undersökt skönlitteraturens roll i nordiska klassrum.

Många barn har en väldigt grund eller kanske till och med felaktig förståelse för vad vissa ord betyder. Flerspråkighet påverkar elevers ordförråd – men många faktorer samverkar, visar Ida Rosqvists avhandling.

En evidensbaserad högläsningsmetod med dialog kan stärka förskolebarns ordförråd och berättarförmåga. Det visar Rasmus Riads avhandling.

Genom en fokuserad läsundervisning med digitala appar påverkades såväl tal, läsförmåga och kommunikation hos elever med intellektuell funktionsnedsättning positivt. Det visar Jenny Samuelssons avhandling.

Elever som läser på svenska som andraspråk behöver mer stöd inom ordavkodning, ordförråd och läsförståelse än elever som läser på svenska som förstaspråk. Det visar Helén Egerhags avhandling.

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.