I undervisningen på förskolan behövs tid och friutrymme för att förskollärarna ska kunna stärka och utveckla kunskap om barns aktörskap. Det menar Kristina Melker, som forskat om förskollärares lärande i relation till förskolans undervisning.

När rektorer får möjlighet att hela tiden reflektera över och ompröva sitt ledarskap i den dagliga yrkespraktiken finns goda möjligheter att skapa förändring. Det visar Emelie Johanssons forskning.

Rektorers ledarskap är aldrig stabilt, utan formas av både mänskliga och materiella aktörer i ett föränderligt nätverk. Det visar Linnéa Rosengrens avhandling om skolledarskap i osäkra tider.

För att vi ska få ett framgångsrikt, motståndskraftigt och likvärdigt vaccinationsprogram, och för att fler barn ska vaccineras mot humant papillomvirus, HPV, krävs att skolsköterskorna får mer stöd och resurser. Det menar Ida Enskär, som forskat om HPV-vaccination i skolan.

Trots ekonomiska satsningar på förskolan i socioekonomiskt utsatta områden kvarstår utmaningar med personalrekrytering och strukturella hinder, visar Maria Papakosmas avhandling om svensk förskolepolicy.

Mellanstadiets biologiundervisning tar inte tar upp infektionssjukdomar på något djupare plan, trots att det står i kurs- och läroplaner att man ska undervisa om hälsa och sjukdom. Det konstaterar Anna-Clara Rönner, som forskat i ämnet.

Handledare på kombinationsutbildningar i lärlingsform har en särskilt viktig roll att spela. Det visar Linda Febrings avhandling om utbildningar på komvux där elever kombinerar språkstudier, yrkesutbildning och praktik.

Lärares beprövade erfarenhet riskerar att hamna i skuggan när akademin eller skolledare ges tolkningsföreträde. Det säger forskaren Elna Sivhed, som också vill introducera begreppet vetenskapligt beprövad erfarenhet.

Alla elever ska stimuleras i skolan, även de som har lätt för att lära sig. Det menar rektorerna och lärarna i såväl det svenska som i det engelska skolsystemet, konstaterar Åsa Melander som forskat i ämnet.

Viktoria Grahn Johansson belyser i sin avhandling hur obehöriga yrkeslärare genom lärarutbildningen går från att vara lärare till att bli lärare.

Förskolans personal upplever en stark känsla av sammanhang i arbetet med barn i behov av särskilt stöd – men har behov av stödresurser för att må bra. Det visar Veronica Semelius Granevalds avhandling.

När skolan beskrivs som brottsförebyggande och när elever beskrivs som offer eller förövare blir de pedagogiska möjligheterna begränsade. Det visar Maggie Beth O´Neills avhandling.