Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Anna Mogren har forskat om vilka grundläggande förutsättningar som behövs i en organisation och i ett ledarskap för att skapa lärande för hållbar utveckling. En av de avgörande principerna är en gemensam pedagogisk idé.

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

I de spontana mötena mellan skickliga förskolepedagoger och barn sker både relationsskapande och kunskapsinlärning. Det här sker samtidigt, konstaterar Maria Fredriksson som forskat om möten mellan barn och pedagoger i förskolan.