Drama, konst och lek är ett sätt att arbeta med miljöfrågor och samtidigt skapa hopp. Det menar Julia Fries, som har forskat om hur dramapedagoger kan arbeta med hållbarhetsundervisning.

Var en förskola ligger rent geografiskt har väldigt stor betydelse för barns språkutveckling. Det är inte likvärdigt, menar Karolina Larsson som forskat om språkmiljöer i förskolan.

När barn har svårt att leka med andra barn i förskolan kan pedagogerna behöva göra särskilda stödinsatser. Evidensbaserade praktiker kan ge pedagoger verktyg för att genomföra sådana insatser, visar Maria Gladhs avhandling.

Med hjälp av lek och fantasi kan förskolepedagoger undervisa barn om naturvetenskap. Det visar Anna Henrikssons avhandling om att integrera naturvetenskap och lek i förskolan.

Lekresponsiv undervisning i naturvetenskap kan bli en ny mötesplats där förskollärare och barn bidrar med olika saker: barnen står för leken, medan förskollärare kan koppla in ett planerat innehåll. Det visar Kristina Lunds avhandling.

Aktiva insatser och ett medvetet arbete med språket. Det är vad som krävs för att integrera barn som inte har svenska som modersmål i förskolan, visar Charlotte Löthmans avhandling.

I sin avhandling har Emilia Holmbom Strid undersökt hur förskolebarn skapar samhörighet genom interaktion och turtagande i gruppen i förskolemiljön.

Lek och digitalisering kan samspela i förskolan – de behöver inte ses som varandras motsatser. Det visar en avhandling av Monica Grape, som bygger på ett aktionsforskningsprojekt med förskollärare.

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.