För förskolebarn är engagemanget för matematik starkt bundet till situationen. Det visar Laura Yasy Galeano Rios avhandling om hur barns relationer till matematik formas i vardagliga situationer i förskolan.

Vilken betydelse har förskolans fysiska miljö för hur förskolebarn utvecklas och lär sig? Det har forskaren Elsa Andersson undersökt i sin avhandling.

Vetenskapscenter fungerar som ett komplement till den undervisning eleverna möter i skolan och gör eleverna till medproducenter, bland annat i programmering. Det visar Maria Sparfs forskning om stem i undervisningen.

Ska undervisning i friluftsliv vara fysiskt utmanande eller ett rofyllt naturnära möte? Undervisningen i friluftsliv befinner sig i ett spänningsfält mellan idrottsliga värden och friluftslivets värden, visar Karin Sjödins avhandling.

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.