Genomtänkta, språknära aktiviteter kan stödja andraspråkselevers progression i skrivandet. Det visar Hanna Sandgaard-Ekdahls avhandling om hur man kan stötta vuxna andraspråkselevers skrivutveckling och genrekunskaper.

Hur eleverna grupperar sig i korridoren, vilka de arbetar med på lektionerna och hur lärare reagerar när elever använder andra språk än svenska. Det är små men viktiga mönster för elevers möjligheter till deltagande i skolan, visar Anneli Marceteaus studie där hon följt en kulturellt blandad niondeklass under ett läsår.

Modersmålslärare och studiehandledare utgör en flerspråkig resurs i skolan som behöver tas tillvara på ett bättre sätt. Det menar Christa Roux Sparreskog som forskat i ämnet.

Förskoleklasslärares förutsättningar för sitt användande av kartläggningsmaterialet Hitta språket varierar stort, visar Elisabeth Nilsson i sin avhandling.

Förskolepersonal som arbetar i barngrupper där många barn har andra modersmål än svenska önskar att de fick mer stöd från rektor och kollegor. Det visar Johannes Finnman Grönaas avhandling.

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.