Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Barn borde ges mer plats i forskning kring till exempel utformning av skolan. Det menar Sandra Hillén, som disputerat på en studie om barn som medforskare.

Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Hur kommer det sig att somliga ungdomar från utsatta förorter bryter trenden och läser vidare på högskola? Den frågan har Mats Widigson studerat. "Samhället blir allt mer kunskapsintensivt och kräver meriter, samtidigt som segregationen ökar. Jag sökte en djupare förståelse för vad det innebär att växa upp i en underprivilegierad förort", säger han.

Relationen mellan värdeöverföringen och elevens träning i kritiskt tänkande kan orsaka spänningar i skolan. Det konstaterar forskaren Anna-Karin Wyndhamn i sin avhandling. "Arbetet med värdegrunden utgör sällan en diskussion om värdefrågor, oftast ligger fokus på elevernas uppförande", säger hon.

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Hur tar barn och ungdomar sig an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har forskaren Anna Ida Säfström undersökt i sin avhandling.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrika lärare? Det har Catharina Tjernberg forskat om. "Den skickliga läraren jobbar med flera olika metoder, och väljer utifrån mötet med respektive elev vilken metod just den eleven behöver", säger Catharina Tjernberg.

Forskaren Sofia Eriksson Bergström har under ett år filmat barns vardag på olika förskolor utifrån deras perspektiv. Målet har varit att ta reda på hur relationen mellan pedagoger, fysisk miljö och barn ser ut. Hennes avhandling visar att spretiga och oplanerade miljöer uppmuntrar mer till kollektiv lek.

Elever i behov av stöd som tränat arbetsminnet med hjälp av ett dataspel höjde sin läsförståelseförmåga, en effekt som höll i sig över tre år. Det visar Karin I E Dahlins avhandling. "Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig", säger hon.